Eten
| Eten | |
| | |
| Systematiskt namn | Eten |
|---|---|
| Övriga namn | Etylen |
| Kemisk formel | C2H4 |
| Molmassa | 28,05 g/mol |
| Utseende | Färglös gas |
| CAS-nummer | 74-85-1 |
| SMILES | C=C |
| Egenskaper | |
| Densitet | 0,001178 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 35 g/l (17 °C) |
| Smältpunkt | -169,1 °C |
| Kokpunkt | -103,7 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 |
4
1
2
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Eten eller etylen är ett kolväte[1] med summaformeln C2H4. Eten är den enklaste av alkenerna. Vid rumstemperatur är den en gas.
Den förekommer i vissa växter som signalsubstans; den avges av vissa mognande frukter, som äpplen, och kan få andra frukter att mogna snabbare. Eten påverkar emellertid blommor negativt, så kallad allelopati, varför butiker med både äpplen och blommor i sitt sortiment måste förvara dessa varuslag åtskilt.
Inom industrin används eten framförallt som råvara till plasten polyeten (PE) som är en av de absolut vanligaste plasterna i dagens samhälle.
Eten används också som råvara för många organiska ämnen. Bland dem finns till exempel vinylklorid (används för att tillverka PVC-plast), etanol, acetaldehyd, etenoxid, ättiksyra, etylenglykol och etylbensen (används för att tillverka styren). Över 40 % av alla tillverkade organiska ämnen härstammar från början från eten. Det är dubbelbindningen som eten innehåller som gör ämnet reaktivt och lätt att omvandla till andra ämnen.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ http://www.ne.se/enkel/eten & http://www.ne.se/enkel/kolväten - från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 7 april 2014
|
|
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| |||||