Hoppa till innehållet

Fredrik Borelius

Från Wikipedia
Fredrik Borelius
Född2 augusti 1887
Falun, Sverige
Död2 februari 1973 (85 år)
Göteborg, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPedagog
SläktingarGudmund Borelius (syskon)
Aron Borelius (syskon)
Redigera Wikidata

Fredrik Aron Gustav Borelius, född 2 augusti 1887 i Falun, död 2 februari 1973 i Göteborg[1], var en svensk folkhögskolerektor och folkbildare.[2]

Borelius var son till kontraktsprosten Carl Aron Borelius och dennes andra hustru Gertrud Frank[2], dotter till kommendören Gustaf Erik Hyltén-Cavallius. Han gifte sig 1916 med Ester Håkansson, dotter till den ångermanländske lantbrukaren och landstingsmannen Jakob Haquin Håkansson. Han var bror till Gudmund Borelius, professor i fysik vid KTH och Aron Borelius, professor i konsthistoria vid Lunds universitet.

Efter inledande studier i medicin i Lund sadlade han om en första gång och genomgick en officersutbildning där han blev reservofficer 1909. Borelius valde dock till slut en annan bana och han tog en fil.kand. 1913 i Uppsala i ämnena filosofi, pedagogik och svensk litteratur. Under åren i Lund hade Borelius varit aktiv i den radikala studentföreningen Den yngre gubben (D.Y.G.) där socialister och liberaler samverkade för att bedriva folkbildningsarbete i syfte att understödja den då pågående demokratiseringen av Sverige. Han hade också umgåtts flitigt med "morbrodern" Nils Lundahl (gift med hans mammas halvsyster Anna Hyltén-Cavallius), som var ledande inom folkbildningsverksamheten.

Folkbildningsarbetet skulle gå som en röd tråd genom Borelius fortsatta verksamhet. Han var folkhögskollärare vid Tornedalens folkhögskola 1915-1938 och bibliotekarie vid Tornedalens bibliotek 1929–1933 och därefter rektor vid folkhögskolan i Vindeln 1938–1948.[2] Han var också verksam som folklivsskildrare, kulturskribent, radiokåsör och ambulerande föreläsare med folkbildning som tema. Under det tjugotalet år han var verksam som folkhögskollärare i Övertorneå landskommun i Tornedalen, höll han i bygdeskolor i det som då till stora delar var väglöst land. Sina erfarenheter av den uråldriga bygdekulturen där sammanfattade han i boken Där forntiden lever - Tornedalsstudier som gavs ut 1936. Boken Gångstigsbygden som gavs ut av sonsonen Ingemar Borelius 2008 på Tornedalica, sammanfattar de artiklar Borelius gav ut om sin tid i Tornedalen.

Han var också verksam som ordförande i Degerfors kristidsnämnd 1939–1948 och som expert inom Statens utrymningskommission 1940–1944.[2]

Borelius medverkade regelbundet som föreläsare och kåsör i Sveriges Radio från 1920-talet och han medverkade också i den nyetablerade Televisionen, där han kan ses hälsa svenska folket ett Gott nytt år i en utsändning från 1956 som har funnits på SVT:s Öppet arkiv. Han publicerade regelbundet berättelser, essäer och debattinlägg i olika norrländska tidningar och i Dagens Nyheter och han medverkade som fast kolumnist i den då liberala Stockholmstidningen under åren 1941–1950.

  • Där forntiden lever : tornedalsstudier. Uppsala: Lindblad. 1936. Libris 857841 
  • Gångstigsbygden : om uråldriga traditioner och den moderna tidens början i Tornedalen. Tornedalica, 0495-890X ; 57. Luleå: Tornedalica. 2008. Libris 10727535. ISBN 9789197235839 
  1. ^ Sveriges dödbok 1860-2017, post-ID: SDB7_00875366
  2. ^ [a b c d] Borelius, Fredrik i Vem är det 1953

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]