Hoppa till innehållet

Kolorektalcancer

Från Wikipedia
Tjocktarmscancer
Synonymer: koloncancer, tjocktarmscancer
Latin: neoplasma malignum coli, cancer coli
stomach colon rectum diagram.svg
Diagram över nedre mag- och tarmkanalen
Klassifikation och externa resurser
ICD-10C18-C20/C21
ICD-9153.0-154.1
ICD-OM8140/3 (95% of cases)
OMIM114500
DiseasesDB2975
Medlineplus000262
eMedicinemed/413  med/1994 ped/3037

Kolorektalcancer (även känd som tjocktarmscancer, ändtarmscancer, koloncancer eller tarmcancer) är utvecklingen av cancer i kolon eller rektum (delar av tjocktarmen).[1] Detta sker till följd av onormal tillväxt av celler som har förmågan att invadera eller sprida sig till andra delar av kroppen.[2] Symtom kan omfatta blod i avföringen (melena[3] eller hematochezi[4]), slembildning, anemi,[5][6] förändrade tarmrörelser eller vanor, tarmvred,[7] viktminskning, och en känsla av ständig trötthet.[8] Dessa symptom behöver inte alltid bero på cancer. Tjocktarmscancer kan uppkomma som adenocarcinom,[6] GIST, med mera. Adenocarcinom är det vanligaste.[5] Adenocarcinom kan utvecklas ur benigna adenom.[6]

Kolorektal cancer är den tredje vanligast förekommande cancerformen i världen, efter lung- och bröstcancer, och varje år diagnostiseras 1,2 miljoner personer. Incidensen varierar kraftigt globalt och har kopplats till livsstilen i västvärlden. Kolorektal cancer är vanligast förekommande i Australien, Nya Zeeland och västeuropa medan incidensen i Afrika är betydligt lägre.[9][10] I Sverige registreras varje år cirka &&&&&&&&&&&06000.&&&&&06 000 nya fall av kolorektalcancer.[11]

De flesta fallen av kolorektal cancer beror på livsstilsfaktorer och ökad ålder. Ett litet antal beror på ärftliga genetiska sjukdomar.[12][13] Det är vanligare att män drabbas än kvinnor. [9] Riskfaktorer för kolorektalcancer är viss kosthållning, fetma, rökning och otillräcklig fysisk aktivitet.[12][13] Dietära faktorer som ökar risken är intag av rött eller processat kött samt alkohol. Andra riskfaktorer är inflammatorisk tarmsjukdom, som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.[12] Några av de ärftliga tillstånden som kan orsaka kolorektal cancer är familjär adenomatös polypos och hereditär icke-polypos kolorektalcancer, men dessa utgör färre än fem procent av fallen.[12][13] Sjukdomen börjar oftast som en godartad tumör, ofta i form av en tjocktarmspolyp, som över tid omvandlas till cancerceller.[12]

Kolorektalcancer kan diagnostiseras genom att ta ett prov av kolon genom en sigmoideoskopi eller koloskopi.[8] Detta följs sedan av medicinsk avbildning för att avgöra om sjukdomen har spridit sig.[1] Cancerscreening är effektivt på att minska risken för att dö av cancer i kolorektal och är rekommenderat från 50 års ålder fortsatt upp till och med 75 års ålder.[14] Vid koloskopi kan polyper tas bort. Nu finns det ytterligare ett sätt att göra screening för koloncancer nämligen en radiologist metod som heter datortomografi colon.[15][16] Denna metod kräver en särskilt förberedelse för att tarmen ska vara så ren som möjligt.[17][18] Acetylsalicylsyra och andra icke-steroida anti-inflammatoriska läkemedel minskar risken.[12][19] Allmän användning är inte rekommenderat för detta ändamål, på grund av risken för biverkningar.[20]

Behandlingar för kolorektalcancer innefattar en kombination av kirurgi, strålbehandling, kemoterapi och riktad behandling. Cancer begränsad till tjocktarmsväggen kan botas med kirurgi medan cancer som har spridit sig kan behandlas med preoperativ kemoradioterapi (neoadjuvant behandling), kirurgi och därefter postoperativ behandling (adjuvant behandling).[21] En del patienter kan ha utbredd spridning vilket i stor utsträckning gör sjukdomen till obotlig, och behandlingen fokuseras på att förbättra livskvaliteten och begränsa symtomen.[1]

Femårsöverlevnaden i USA är omkring 65 procent.[22] Detta beror dock på hur långt gången cancern är, huruvida cancern kan tas bort med operation, och den drabbades allmänna hälsa.[8] Globalt är tjock- och ändtarmscancer den tredje vanligaste typen av cancer och utgör cirka 10 procent av alla cancerfall. År 2012 diagnosticerades 1,4 miljoner nya fall och det skedde 694 000 dödsfall till följd av sjukdomen.[23] Kolorektalcancer är mer vanligt i de utvecklade länderna, där mer än 65 procent av fallen förekommer. Det är mindre vanligt hos kvinnor än hos män.[12] Femårsöverlevnaden i Sverige är 68 % för kvinnor och något lägre, 64 %, för män.[24]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] ”Colon Cancer Treatment (PDQ®)”. NCI. 2014-05-12. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/treatment/colon/Patient/page1/AllPages. Läst 29 juni 2014. 
  2. ^ ”Defining Cancer”. National Cancer Institute. http://www.cancer.gov/cancertopics/cancerlibrary/what-is-cancer. Läst 10 juni 2014. 
  3. ^ ”Symptoms of colorectal cancer”. Canadian cancer society. https://cancer.ca/en/cancer-information/cancer-types/colorectal/signs-and-symptoms. 
  4. ^ ”What Are the Symptoms of Colon Cancer?” (på engelska). Verywell Health. https://www.verywellhealth.com/what-are-colon-cancer-symptoms-796826. 
  5. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141030160633/http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/. Läst 30 oktober 2014. 
  6. ^ [a b c] Colon Cancer: Practice Essentials, Background, Pathophysiology. 2023-01-25. https://emedicine.medscape.com/article/277496-overview. 
  7. ^ "Tjocktarmscancer" Arkiverad 5 maj 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Universitetssjukhuset Örebro. Läst 30 juni 2017.
    "Tarmcancer". Mag- och tarmförbundet. Läst 30 juni 2017.
  8. ^ [a b c] ”General Information About Colon Cancer”. NCI. 2014-05-12. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/treatment/colon/Patient. Läst 29 juni 2014. 
  9. ^ [a b] Brenner, Hermann; Kloor, Matthias; Pox, Christian Peter (2014-04-26). ”Colorectal cancer”. Lancet (London, England) 383 (9927): sid. 1490–1502. doi:10.1016/S0140-6736(13)61649-9. ISSN 1474-547X. PMID 24225001. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24225001. Läst 27 februari 2019. 
  10. ^ ”Nationellt Vårdprogram Tjock- och ändtarmscancer”. Arkiverad från originalet den 28 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190228004608/https://www.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/tjock--och-andtarm-anal/vardprogram/nvpkolorektalcancer_2016-03-15.pdf. Läst 27 februari 2019. 
  11. ^ ”Sammanfattning - RCC Kunskapsbanken”. kunskapsbanken.cancercentrum.se. https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/diagnoser/tjock-och-andtarmscancer/vardprogram/sammanfattning/. Läst 3 oktober 2022. 
  12. ^ [a b c d e f g] World Cancer Report 2014. World Health Organization. 2014. sid. Chapter 5.5. ISBN 9283204298 
  13. ^ [a b c] ”Colorectal Cancer Prevention (PDQ®)”. National Cancer Institute. 2014-02-27. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/prevention/colorectal/HealthProfessional/page1/AllPages. Läst 29 juni 2014. 
  14. ^ ”Screening for Colorectal Cancer”. U.S. Preventive Services Task Force. October 2008. Arkiverad från originalet den 6 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140706045502/http://www.uspreventiveservicestaskforce.org/uspstf08/colocancer/colors.htm. Läst 29 juni 2014.  Arkiverad 6 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140706045502/http://www.uspreventiveservicestaskforce.org/uspstf08/colocancer/colors.htm. Läst 9 augusti 2015. 
  15. ^ ”Läkartidningen”. www.lakartidningen.se. Arkiverad från originalet den 24 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190224231245/http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=1214. Läst 24 februari 2019. 
  16. ^ Scalise, Paola; Mantarro, Annalisa; Pancrazi, Francesca; Neri, Emanuele (2016-05-28). ”Computed tomography colonography for the practicing radiologist: A review of current recommendations on methodology and clinical indications” (på engelska). World Journal of Radiology 8 (5): sid. 472–483. doi:10.4329/wjr.v8.i5.472. PMID 27247713. PMC: PMC4882404. https://www.wjgnet.com/1949-8470/full/v8/i5/472.htm. Läst 24 februari 2019. 
  17. ^ ”DT colon”. www.akademiska.se. https://www.akademiska.se/. Läst 24 februari 2019. 
  18. ^ ”DT colon förmiddagstid”. www.akademiska.se. https://www.akademiska.se/. Läst 24 februari 2019. 
  19. ^ Thorat, MA; Cuzick, J (Dec 2013). ”Role of aspirin in cancer prevention.”. Current oncology reports 15 (6): sid. 533–40. doi:10.1007/s11912-013-0351-3. PMID 24114189. 
  20. ^ ”Routine aspirin or nonsteroidal anti-inflammatory drugs for the primary prevention of colorectal cancer: recommendation statement.”. Am Family Physician 76 (1): sid. 109–13. 2007. PMID 17668849. http://www.aafp.org/afp/2007/0701/p109.html. 
  21. ^ Morton, Dion; Seymour, Matthew; Magill, Laura; Handley, Kelly; Glasbey, James; Glimelius, Bengt (2023-03-10). ”Preoperative Chemotherapy for Operable Colon Cancer: Mature Results of an International Randomized Controlled Trial” (på engelska). Journal of Clinical Oncology 41 (8): sid. 1541–1552. doi:10.1200/JCO.22.00046. ISSN 0732-183X. PMID 36657089. PMC: PMC10022855. https://ascopubs.org/doi/10.1200/JCO.22.00046. Läst 18 augusti 2023. 
  22. ^ ”SEER Stat Fact Sheets: Colon and Rectum Cancer”. NCI. http://seer.cancer.gov/statfacts/html/colorect.html. Läst 18 juni 2014. 
  23. ^ World Cancer Report 2014. World Health Organization. 2014. sid. Chapter 1.1. ISBN 9283204298 
  24. ^ ”Nationellt Vårdprogram Tjock- och ändtarmscancer Version 2.0”. 25 mars 2020. https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/tjock--och-andtarm-anal/vardprogram/nationellt-vardprogram-tjock-andtarmscancer.pdf. Läst 15 mars 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Cancer
Cancer efter kroppsdel
Cancer i
matsmältningsorganen
Övrig cancer
Cancer efter celltyp
Orsak och utveckling
Förebyggande och behandling
v • r
Mag- och tarmsjukdomar
"Gastrit", "magkatarr"
Tarmåkommor
Övrigt / både-och
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kolorektalcancer&oldid=55049015”