Kommunens landskap präglas av stora sand- och grusavlagringar. I sydväst finns Stråkensjöområdet och i norr finns ett skiftande landskap med åsryggar, kullar, plana fält och djupa dödisgropar. Kommunen är traditionellt en pendlarkommun där tillverkningsindustri och offentlig förvaltning dominerar det lokala näringslivet.
Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit positiv, där befolkningen mer än fördubblats sedan kommunen bildades och fram till 2020. Med undantag för mandatperioden 2014 till 2018 har kommunen uteslutande styrts av de borgerliga partierna.
Som ett resultat av inlandsisens avsmältning och isens uppdämning av lokala issjöar präglas kommunens landskapet av stora sand- och grusavlagringar. I sydväst finns Stråkensjöområdet, vilket är en fortsättning på Tidandalen i grannkommunen Mullsjö. Smältvattnet i området har avsatt stora mängder material vilket eroderat ut dalgångar ned mot sänkan i närheten av landskapsgränsen. Hökensås är beläget i norra delen av kommunen och där finns såväl åsryggar, kullar, plana fält och djupa dödisgropar, vilket ger ett omväxlande landskap. Vid kittelfältet sydöst om Alvasjön är dödisgroparna speciellt välutbildade. Det omväxlande landskapet blir än tydligare genom växtligheten, som är rished med gles tallskog. Svedåns mynningsområde och Domneåns nedre del finns längs med Vätternstranden som utgörs av sandavlagringar men också av den väl utvecklade stranden från Baltiska issjön. Vätterns olikformiga landhöjning präglar båda dessa områden vilket är orsaken till att de väckt stort vetenskapligt intresse.[7]
År 2023 fanns 19 naturreservat i Habo kommun.[8]Haboskogens naturreservat är belägen vid Vätterstranden, mellan Hornåns och Lufsebäckens dalgångar. Där har erosionen kraftigt påverkat landskapet och bildat en brant med träd i varierade åldrar.[9] Längs Knipåns dalgång löper två naturreservat, Knipån-Kivarp och Knipån nedre. Detta då området har höga naturvärden. Förutom att ån under flera 100 år använts för att driva kvarnar, sågar och diverse industrier finns där också sällsynta sländor och flodpärlmusslor.[10]Gagnåns naturreservat är ett stort naturreservat som omfattar 320 hektar. I centrum för reservatet är även där en å, Gagnån, vars artsammansättningen består av både nordliga och sydliga arter. Av dessa är ett flertal hotade och sällsynta.[11]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Brandstorps församling, Gustav Adolfs församling och
Habo församling. Församlingsindelningen i kommunen ändrade inte alls mellan 1999 (sista året med statskyrkan) och 2015.
Från 1970 och fram till 2014 styrdes kommunen av de borgerliga partierna. Från 1983 till 2014 innehade Moderaterna posten som kommunstyrelsens ordförande. I valet 2014 förlorade dock de borgerliga partierna sin majoritet, och ett blocköverskridande styre med Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet styrde åren 2014–2018. Efter valet 2018 återtog de borgerliga partierna makten och Moderaterna återtog platsen som kommunstyrelsens ordförande.
Kommunen är en typisk utpendlingskommun där en stor andel av befolkningen pendlar till framförallt Jönköpings kommun.[16]Tillverkningsindustri och offentlig förvaltning dominerar det lokala näringslivet, där kommunen i början av 2020-talet var den klart största arbetsgivaren.[7]
Det största företaget i Habo kommun år 2016 var AB Fagerhult med ca 700 anställda. Andra stora företag med ca 50-70 anställda var Hedbergs mekaniska verkstad AB, Portsystem 2000, IsakssonGruppen AB och Gnotec JVAB (f d JV Kendrion).[17] Godistillverkaren Webes var tidigare ett välkänt Haboföretag.
Från norr till söder genomkorsas kommunens östra delar av länsväg 195. De södra delarna av kommunen genomkorsas i väst-östlig riktning av riksväg 26/riksväg 47. De södra delarna av kommunen genomkorsas också från väster mot sydöst av järnvägen Jönköpingsbanan som trafikeras av regiontåget Västtågen mellan Falköping och Jönköping med station i Habo.
År 2020 saknade kommunen byggnadsminnen, med undantag för det generella skyddet som finns för samtliga kyrkor inom Svenska kyrkan som uppfördes före 1940.[21] En av dessa är Habo kyrka, som fick sitt nuvarande utseende 1723.
Blasonering: I sköld kluven av silver och grönt en genomgående bjälkvislagd gärdesgård i motsatta tinkturer.
Kommunbildningen genomfördes 1974. Det fanns inga äldre vapen eller sigill att inspireras av, och det dröjde fram till 1986 innan det nya vapnet kunde registreras i PRV. Enligt förslagsställaren syftar vapnet på ortnamnet, där förleden kan tolkas som "inhägnad".
Wikimedia Commons har media som rör Habo kommun.