Ida Pfeiffer
| Ida Pfeiffer | |
| | |
| Född | Ida Reyer 14 oktober 1797[1][2][3] Wien[4][5] |
|---|---|
| Död | 27 oktober 1858[3][4] (61 år) Wien[4][5] |
| Begravd | Zentralfriedhof Wien och St. Marx begravningsplats |
| Medborgare i | Kejsardömet Österrike och Habsburgska monarkin |
| Sysselsättning | Upptäcktsresande, resenär[6], reseförfattare, redaktör[7], författare[8], naturvetare, etnograf |
| Make | Mark Anton Pfeiffer (g. 1820–)[9] |
| Barn | Alfred Pfeiffer (f. 1821) Bertha Pfeiffer (f. 1822) Oskar Pfeiffer (f. 1824) |
| Namnteckning | |
| Redigera Wikidata | |
Ida Laura Pfeiffer, född Reyer 14 oktober 1797 i Wien, död i samma stad 27 oktober 1858, var en österrikisk reseskildrare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Pfeiffer var dotter till köpmannen Aloys Reyer i Wien. Hon gifte sig 1820 med den avsevärt äldre advokaten Anton Pfeiffer, men äktenskapet blev fort olyckligt. Från 1842 gjorde hon vidsträckta resor, som hon beskrev i flera omtyckta böcker. Den första av dessa, Reise einer Wienerin in das heilige Land (1843), nådde stor framgång och möjliggjorde en ny resa, beskriven i Reise nach dem skandinavischen Norden und der Insel Island (1846). Därpå följde Eine Frauenfahrt um die Welt (1850) och Meine zweite Weltreise (1856).
Hennes sista resa (1856) gick till Madagaskar. Där blev hon inblandad i fransmannens Joseph-François Lamberts kuppförsök mot drottning Ranavalona I och hölls fången under en tid, varefter hon utvisades ur landet och med nedbruten hälsa vände tillbaka till sin födelsestad Wien. En av hennes söner gav ut en skildring av denna färd, Reise nach Madagaskar (1861).
Pfeiffer var hedersledamot av de geografiska sällskapen i Berlin, Paris och Wien samt förde hem stora samlingar till museerna i Wien.
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]Madagaskarrallhägern (Ardeola idae) är uppkallad efter henne.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Pfeiffer, Ida i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
- Pfeiffer, Ida i Salmonsens Konversationsleksikon (andra utgåvan, 1925)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6q9429t, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ FemBios databas, FemBio-ID: 21921, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: pfeiffer-ida, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Pfeiffer, Ida, vol. 22, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 175.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Anna Gadzinski, KALLIOPE Austria : Frauen in Gesellschaft, Kultur und Wissenschaft, Förbundsministeriet för Europafrågor och internationella frågor, 2 september 2015, s. 217, ISBN 978-3-9503655-5-9, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0000901, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ WeChangEd, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, data.matricula-online.eu , läst: 13 augusti 2021.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör Ida Pfeiffer.
- Ida Pfeiffer i Libris