Hoppa till innehållet

Oksana Zabuzjko

Från Wikipedia
Oksana Zabuzjko
Oksana Zabuzjko, 2024.
FöddОксана Стефанівна Забужко
19 september 1960[1] (64 år)
Lutsk[2]
Medborgare iUkraina
Utbildad vidfilosofiska fakulteten vid Kievs universitet
SysselsättningPoet, essäist, författare, filosof, litteraturkritiker
ArbetsgivareHarvard University
University of Pittsburgh
Politiskt parti
Sovjetunionens kommunistiska parti
Utmärkelser
Antonovytjstiftelsens pris (2009)[3]
Mellaneuropeiska litteraturpriset Angelus (2013)[4]
Ukrainas nationalpris Sjevtjenko (2019)[5]
100 Women (2023)[6]
Fulbright-programmet[7]
Women in Arts-priset[8]
3:e klassen av Furstinnan Olgas orden
Webbplatszabuzhko.com/
Redigera Wikidata

Oksana Stefanivna Zabuzjko (ukrainska: Оксана Стефанівна Забужко), född den 19 september 1960 i Lutsk i Ukrainska SSR i Sovjetunionen, är en ukrainsk författare, journalist, poet, essäist och filosof. Hennes böcker är översatta till 17 språk, och hon har mottagit flera priser för sitt författarskap.[9]

Oksana Zabuzjko föddes i Lutsk i nordvästra Ukraina, i dåvarande Sovjetunionen. Hennes far var lärare, litteraturkritiker och översättare. Familjen var dissidenter och tvingades 1965 att lämna staden.[förtydliga]

Från 1968 var de bosatta i Kiev, där Oksana Zabuzjko bedrev sina studier.[10] Hon disputerade 1987 i estetik vid Kievs universitet. Hon har undervisat i ukrainsk litteratur vid flera amerikanska universitet, inklusive Harvard.[10][9] Hon är vice ordförande i ukrainska PEN.[10] På den internationella kvinnodagen 8 mars 2022 höll Oksana Zabuzjko ett tal inför Europaparlamentet där hon tackade de ukrainska kvinnorna för deras mod och styrka under det pågående ryska angreppet. Hon kritiserade samtidigt EU och USA för att många liv gått till spillo genom deras bristande reaktion på invasionen av Krim.[11] I en debattartikel i Dagens Nyheter månaden efter menade hon att de ryska klassiska författarna rättfärdigar ondskan, ömkar den kriminelle och har förfört väst till att betrakta Ukraina "genom ryska glasögon".[12][10]

Författarskap

[redigera | redigera wikitext]

Oksana Zabuzjko publicerade sin första diktsamling 1985 och har sedan har gett ut lyrik, essäer, novellsamlingar och romaner.[13] I svensk översättning finns romanen Fältstudier i ukrainskt sex och essän Den längsta av resor, samt bidrag i samlingsvolymerna Det okända Ukraina och Under Ukrainas öppna himmel.[10]

Zabuzjko har blivit uppmärksammad i hemlandet, såväl som internationellt, för sin bok Fältstudier i ukrainskt sex. Berättarjaget är en kvinnlig ukrainsk gästprofessor vid ett amerikanskt universitet, och romanen tar avstamp i en monolog där skildringen av en våldsam och destruktiv relation med en ukrainsk konstnär är central.[14] Handlingen kan läsas som en metafor för Rysslands förtryck av författarens hemland. Skildringen av det kvinnliga begäret, beskrivningen av sexualakten, våldet och det manliga tillkortakommandet i densamma väckte uppmärksamhet vid publiceringen, och boken ledde till en litterär skandal.[15][16][17] I början var romanens belysning av kvinnofrågor i fokus, medan intresset under senare år riktats mot den nationella självbild som romanen speglar.[18] Efter publiceringen i hemlandet har flera kvinnliga författare gjort sina röster hörda, och de omtalas ofta som "Zabuzjkos döttrar".[18] Romanen räknas numera som "en feministisk bibel" och är översatt till 17 språk.[19]

Den längsta av resor är en essäistisk skildring av författarens personliga upplevelse av Rysslands invasion av Ukraina 22 februari 2022, utvidgad till en historisk genomgång av relationen mellan länderna under flera sekel. Den skrevs på uppdrag av hennes litterära agent och riktar sig till en västerländsk läsekrets; hon kallar den "en monolog riktad till det kollektiva väst".[20][21] Zabuzjko menar att Västeuropa har fallit offer för Rysslands manipulativa beskrivning av Ukrainas historia men pekar också på många decenniers bristande intresse för Ukraina och dess kultur som ett självständigt land.[22] Som exempel anger hon att tre gånger under tjugo år har västländerna "upptäckt" Ukraina: 2004 efter den orangea revolutionen, 2014 efter Euromajdan och vid invasionen 24 februari 2022. [23] Hon hänvisar också till en avhoppad agent som har beskrivit den ryska säkerhetstjänstens mångåriga trestegsstrategi för att få en befolkning att acceptera ett ryskt maktövertagande. Det första stadiet är en demoraliseringsfas som pågår minst 15–20 år och innebär en påverkan på samhället via utbildningssystemet, medierna och kyrkan. I Ukrainas fall har det rört sig om en smygande "förryskning". Under en destabiliseringsfas, som också kan pågå ett antal år, infiltrerar man och rubbar finanssystemet, försvaret, rättssystemet, polisen med mera. Därefter skapar man en kris i form av en militär konflikt, kaos utbryter och makten kan överföras till en marionettregim.[24] Hon menar att väst har haft en naiv tilltro till Rysslands president Putin och möjligheten att genom avtal skapa en fredlig lösning på "konflikten". Hon påtalar det felaktiga i att använda denna beteckning som en förskönande beskrivning av en krigshandling som syftar till att få Ukraina att underkasta sig ett ryskt styre.[25][22]

Bibliografi i urval (svensk och engelsk översättning)

[redigera | redigera wikitext]

Bidrag i samlingsvolymer (svensk översättning)

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000026446, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1283498327749153-1, läst: 14 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ Oksana Zabuzhko (på engelska), The Literary Encyclopedia, läs online, läst: 6 mars 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Famous Ukrainian writer Oksana Zabuzhko became Angelus Literature Award laureate (på engelska), Open Ukraine, läs online, läst: 26 april 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Wildly Intertwined: On Oksana Zabuzhko’s “Your Ad Could Go Here: Stories” (på engelska), Los Angeles Review of Books, läs online, läst: 6 mars 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, BBC .[källa från Wikidata]
  7. ^ Oksana Zabuzhko (på engelska), University of KwaZulu-Natal, läs online, läst: 26 april 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ alyona alyona і Оксана Забужко. Оголошено переможниць премії Women in Arts 2020 (på ukrainska), NV, läs online, läst: 26 april 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] ”Oksana Zabuzhko - biography”. zabuzhko.com. http://zabuzhko.com/en/biography/index.html. Läst 15 augusti 2023. 
  10. ^ [a b c d e] ”Zabuzjko, Oksana - Alex författarlexikon”. Alex. https://www.alex.se/lexicon/article/zabuzjko-oksana. Läst 15 augusti 2023. 
  11. ^ ”Zabuzhko: ‘Ukrainians fight to free Europe from the spectre of totalitarianism’ | Nuacht | Parlaimint na hEorpa” (på iriska). www.europarl.europa.eu. 3 augusti 2022. https://www.europarl.europa.eu/news/ga/press-room/20220304IPR24786/zabuzhko-ukrainians-fight-to-free-europe-from-the-spectre-of-totalitarianism. Läst 21 augusti 2023. 
  12. ^ Oksana Zabuzjko (30 apr. 2022). ”Den ryska litteraturen har alltid hyllat förövaren”. Dagens Nyheter (Peter Wolodarski). 
  13. ^ Paulsen, Martin (2023-04-21). ”Oksana Zabuzjko” (på norska). Store norske leksikon. https://snl.no/Oksana_Zabuzjko. Läst 21 augusti 2023. 
  14. ^ Rebecka Åhlund (11 maj 2006). ”Bort från Ukraina”. Borås Tidning (Stefan Eklund). 
  15. ^ ”Äntligen vill väst läsa ukrainska författare”. www.aftonbladet.se. 21 oktober 2022. https://www.aftonbladet.se/a/RGGEpO. Läst 27 augusti 2023. 
  16. ^ ”Fältstudier i ukrainskt sex av Oksana Zabuzjko (Bok)”. Bokus.com. https://www.bokus.com/bok/9789113013954/faltstudier-i-ukrainskt-sex/. Läst 17 augusti 2023. 
  17. ^ ”Fältstudier i ukrainskt sex - Oksana Zabuzjko - inbunden (9789113126210) | Adlibris Bokhandel”. www.adlibris.com. https://www.adlibris.com/se/bok/faltstudier-i-ukrainskt-sex-9789113126210. Läst 27 augusti 2023. 
  18. ^ [a b] Lina Kalmteg (18 maj 2006). ”Hennes bok delade Ukraina”. Svenska Dagbladet (Anna Careborg). 
  19. ^ Anneli Jordahl (21 okt. 2022). ”Med ursinnet som ledsagare”. Aftonbladet (Lena K Samuelsson). 
  20. ^ Den längsta av resor | Oksana Zabuzjko | Pocket. 2022-09-16. ISBN 978-91-1-312749-1. https://www.norstedts.se/bok/9789113127491/den-langsta-av-resor. Läst 17 augusti 2023 
  21. ^ Sara Ullberg (24 september 2022). ”"Kunde leva i illusionen av att inte vara flykting"”. TT Nyhetsbyrån. Läst 17 augusti 2023. 
  22. ^ [a b] Stig Fredrikson (5 nov. 2022). ”Väst har blundat länge nog”. Borås Tidning (Lena Kvist). 
  23. ^ Zabuzjko, Oksana (2022). Den längsta av resor. sid. 121. ISBN 978-91-1-312749-1 
  24. ^ Zabuzjiko, Oksana (2022). Den längsta av resor. sid. 47 - 48, 73. ISBN 978-91-1-312749-1 
  25. ^ Christer Åkerlundh (12 apr. 2023). ”Putin vill med sin krigsmetodik döda den ukrainska identiteten”. Landskrona Posten (Marcus Ekdahl). 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]