Hoppa till innehållet

Munkedals kommun

Munkedals kommun
Kommun
Kommunhuset
SloganMer av livet
Kommunens vapen.
Munkedals kommunvapen
LandSverige
LandskapBohuslän
LänVästra Götalands län (–)
Göteborgs och Bohus län (–)
CentralortMunkedal
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd10 359 ()[1]
Areal675,01 kvadratkilometer ()[2]
- därav land633,99 kvadratkilometer[2]
- därav vatten41,02 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet16,34 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°29′00″N 11°41′00″Ö / 58.483333333333°N 11.683333333333°Ö / 58.483333333333; 11.683333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUddevalla domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1330[3]
Anställda1 075 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1430
GeoNames2690840
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Munkedals kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Munkedal.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bärfendal, Foss, Hede, Håby, Krokstad, Sanne, Svarteborg och Valbo-Ryr. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades fyra "storkommuner" i området: Munkedal (av de tidigare kommunerna Foss och Håby), Svarteborg (av Bärfendal och Svarteborg), Sörbygden (av Hede, Krokstad och Sanne) samt Ödeborg (av Torp och Valbo-Ryr och Ödeborg).

1967 tillfördes Munkedals landskommun en del ur den upplösta Ödeborgs landskommun (Valbo-Ryrs församling). Munkedals kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Munkedals landskommun. 1974 införlivades Svarteborgs och Sörbygdens kommuner.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Uddevalla tingsrätts domsaga.[6]

Kommunen är belägen i de mellersta delarna av landskapet Bohuslän, med en mindre del, Valbo-Ryrs distrikt, i Dalsland. I nord-sydlig riktning rinner Örekilsälven med utlopp i Saltkällefjorden, en inre flik av Gullmarsfjorden. Av de Bohuslänskommuner som har kust mot Skagerrak är Munkedals kommun därmed den som har kortast sträcka. Kommunen gränsar i väster till Lysekils kommun, Sotenäs kommun och Tanums kommun i före detta Göteborgs och Bohus län. I norr finns Dals-Eds kommun och i öster Färgelanda kommun i före detta Älvsborgs län. I söder finns Uddevalla kommun i före detta Göteborgs och Bohus län.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Större delen av kommunen är skogsbygd med ett antal större och mindre sjöar. Största sjö är Kärnsjön som ligger ungefär mitt i kommunen. Den sydvästra delen är jordbruksbygd. Större delen av landskapet är kuperat. Från nordväst mot sydost löper Berghemsmoränen. I norr ligger Kynnefjäll med kommunens högsta punkt, Vaktarekullen, 207 meter över havet Bohusläns näst största älv, Örekilsälven, känd för sitt laxfiske, rinner genom centralorten. Den mynnar ut i Saltkällefjorden som är en del av Gullmarsfjorden.

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Munkedals kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[7]:

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2006–2010 utgjordes den styrande majoriteten av moderaterna, centerpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet och Kommunal Samverkan med Folket I Focus.

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige i Munkedals kommun har 35 ordinarie ledamöter.

Mandatperioden 2006–2010 var Ordförande i kommunfullmäktige Christer Nilsson (c).

Presidium 2018–2022
Ordförande SD Heikki Klaavuniemi
Förste vice ordförande M Ulla Gustafsson
Andre vice ordförande C Christer Nilsson

Lista över kommunfullmäktiges ordförande

[redigera | redigera wikitext]
Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Christer Nilsson 2006 2018 Centerpartiet
  Heikki Klaavuniemi 2018 Sverigedemokraterna

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSDNYDFFKSFFCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197019943
19943
3589,0
305
19731611455
161455
4190,1
37
197611521445
1521445
4190,9
356
197916213415
1621345
4189,6
347
1982171112316
171236
4189,2
3011
1985161211416
1621146
4187,3
329
1988162310415
16231045
4182,7
2912
19911413210335
143210335
4182,5
3011
199419328216
1932826
4183,6
2318
1998411235136
41123536
3577,48
2213
2002212128244
21228244
3574,61
2213
20062121127235
21227235
3575,31
2212
20102111217137
2112737
3578,77
2113
2014211166126
2116626
3581,27
2015
201828194227
2894227
3584,51
2411
202229123135
2912335
3581,11
2114
  • KSFF hette från början Kommunal Samverkan men före valet 1985 gick man ihop med Folket i Focus och bytte till nuvarande namn.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2018–2022
Ordförande M Jan Hognert
Förste vice ordförande L Göran Nyberg
Andre vice ordförande S Liza Kettil

Källa:[8]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]
Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Gunvor Andersson 1998 2006 Socialdemokraterna
  Alf Sifversson 2006 2010 Moderaterna
  Åsa Karlsson 2010 2018 Socialdemokraterna
  Jan Hognert 2018 Moderaterna

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden L Karin Blomstrand SD Pontus Reuterbratt KD Olle Olsson
Kultur- och fritidsnämnden M Martin Svenberg Rödin L Anna Höglind S Rolf Bjelm
Samhällsbyggnadsnämnden SD Matheus Enholm M Lars Östman S Per-Arne Brink
Välfärdsnämnden M Johnny Ernflykt SD Christoffer Wallin C Karl-Anders Andersson
Jävsnämnden M Camilla Espenkrona SD Jan Petersson S Maria Sundell
Valnämnden - Lars-Åke Winblad M Henrik Palm

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Tillverkningsindustrin är den dominerande näringsgrenen i kommunen, med Arctic Paper Munkedals AB som det största enskilda företaget. Utöver tillverkningsindustrin är varuhandel, jord- och skogsbruk, restaurang-, hotell- och konferensverksamhet samt offentlig förvaltning också betydande för ekonomin i kommunen.[9]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]
Munkedals stationshus

Kommunen genomkorsas av E6 och Bohusbanan från nordväst mot sydöst. Bohusbanan trafikeras av regiontågen Västtågen mellan Göteborg, Uddevalla och Strömstad med stopp vid Munkedal, Dingle och Hällevadsholm. Från Dingle utgår tre länsvägar, Länsväg 163 åt nordväst, Länsväg 165 norrut och Länsväg 174 åt väster. Länsväg 162 går från Munkedal och västerut mot Lysekil.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 10 359 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 210:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Munkedals kommun 1970–2020[10]
ÅrFolkmängd
1970
  
9 704
1975
  
10 210
1980
  
10 703
1985
  
10 726
1990
  
11 147
1995
  
11 078
2000
  
10 532
2005
  
10 284
2010
  
10 181
2015
  
10 205
2020
  
10 582

I kommunen återfinns lämningar från olika tidsepoker som sträcker sig tillbaka till &&&&&&&&&&012000.&&&&&012 000 år sedan, då inlandsisen började dra sig tillbaka. Stenålderslämningar kan bland annat observeras på platser som Hensbacka, medan de unika hällristningarna i Lökeberg är från bronsåldern. Från järnåldern återfinns gravfält vid Stenehed, och från den norska medeltiden finns spår av kung Eystein och källan i Foss, samt birkebeinerna och kung Sverre i Sörbo. Historiska händelser såsom kung Rane och den brända borgen i Svarteborg, samt munkarnas ankomst för att fiska lax och bedriva jordbruk vid Örekilsälven, är också en del av områdets historia. Därutöver kan man finna spår av krigen med Norge och Danmark under 1500-1700-talen, inklusive det så kallade "Tyttebärskriget", samt industrialiseringens påverkan på området.[11]

Blasonering: I blått en gåspenna korsad med en pappersrulle, allt av silver.

Pappersrullen symboliserar Munkedals gamla papperstillverkning och gåspennan  anknyter till  premonstratenserorden, den munkorden som hade sitt kloster i Dragsmark och som i gamla tider hade en utgård i Örekilsälvens dalgång.[källa behövs] Pappersbruket Arctic Paper Munkedals AB på orten hade också haft en sådan i sitt firmamärke.[källa behövs]

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^
  8. ^ ”Förtroendevalda Munkedal kommun”. Munkedal kommun. Arkiverad från originalet den 15 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210515144413/https://munkedal.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=139. Läst 21 februari 2020. 
  9. ^ ”Munkedal - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/munkedal. Läst 9 maj 2024. 
  10. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  11. ^ ”Kulturhistoria, kulturarv - Munkedals kommun”. www.munkedal.se. 26 januari 2024. https://www.munkedal.se/uppleva-och-gora/kultur/kulturhistoria-kulturarv. Läst 9 maj 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]