Näsblod
| Näsblod | |
| Latin: epistaxis | |
| | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | R04.0 |
| ICD-9 | 784.7 |
| DiseasesDB | 18327 |
| Medlineplus | 003106 |
| eMedicine | emerg/806 ent/701 |
| MeSH | C08.460.261 svensk C08.460.261 engelsk |
Näsblod eller näsblödning, är blödningar i näsan, vanligtvis bara märkbart då blodet rinner ut genom näsborrarna. Näsblod brukar delas upp i främre (den vanligaste sorten) och bakre (ovanligare, men allvarligare).
Orsak
[redigera | redigera wikitext]Det finns flera olika orsaker till näsblödningar, däribland trauma (genom slag på näsan), fraktur (bruten näsa), tryck (tryckförändringar på grund av altitud), antikoagulerande medicin, torr luft, överdriven näspetning, förkylning, allergi, högt blodtryck hos äldre, och blödningsrubbningar.[1] Det finns också en del ovanliga sjukdomar, till exempel Oslers sjukdom, som kan göra att man blöder näsblod.[1] Både frekvensen och graden på näsblödningen kan öka på grund av antikoagulerande medel. Det finns fall där cancerpatienter har fått näsblödningar av cellgifter.[2]
De flesta näsblödningar utgår från ett nätverk av blodkärl i nässkiljeväggen som kallas Kiesselbachs plexus.[1][3]
Behandling
[redigera | redigera wikitext]Blodflödet minskar vanligtvis när blodet levrar sig, vilket kan åstadkommas snabbare med hjälp av direkt tryck på såret. Det hjälper att lägga trycket på de mjukare delarna i toppen av näsan (över näsvingarna). Framåtböjning av huvudet förhindrar att blodet rinner bakåt och ned i magsäcken och motverkar därigenom illamående och kräkning.[4][5]
Medicinsk behandling av näsblod utgörs ofta av s.k. tamponad eller etsning med silvernitrat, ibland används diatermi.[1] Vaselin på bomullstussar kan användas för att förhindra blodet att droppa.[1] Det finns även blodstillande vadd som stoppar näsblödningen snabbare på apotek.[6] Den är gjord av kalciumalginat. Det är väldigt ovanligt att dö på grund av näsblödning,[7] men skada på en artär bakom näsan kan innebära stor blodförlust och svårigheter vid behandling.
Fiktiva näsblödningar
[redigera | redigera wikitext]I anime och manga syns ofta sexuellt upphetsade karaktärer av manskön få grova näsblödningar.[8] Detta sker inte i verkligheten, utan baseras på japanska myter som berättar att man får näsblod om man blir för sexuellt upphetsad. Hunnen Attila sägs ha dött av en näsblödning efter sitt bröllop.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Svensson, Ulrika KE; Hellgren, Johan (24 februari 2016). ”Praktisk handläggning av näsblödning”. www.lakartidningen.se. http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Medicinens-ABC/2016/02/Praktisk-handlaggning-av-nasblodning/. Läst 10 juli 2018.
- ^ ”Cytostatikabehandling”. Cancerfonden. https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cytostatikabehandling. Läst 10 juli 2018.
- ^ locus Kiesselbachi i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 9 juli 2018.
- ^ Kucik, Corry J.; Clenney, Timothy (2005-01-15). ”Management of epistaxis”. American Family Physician 71 (2): sid. 305–311. ISSN 0002-838X. PMID 15686301. https://www.aafp.org/afp/2005/0115/p305.html. Läst 10 juli 2018.
- ^ Yau, Stephanie (2015-9). ”An update on epistaxis”. Australian Family Physician 44 (9): sid. 653–656. ISSN 0300-8495. PMID 26488045. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26488045. Läst 11 juli 2018.
- ^ ”Blodstillande vadd på apoteket”. Apoteket AB. 17 oktober 2024. https://www.apoteket.se/produkt/blodstillande-vadd-stop-hemo-5-st-100526/. Läst 17 oktober 2024.
- ^ Tabassom, Ayesha (2017-05-25). Epistaxis (Nose Bleed). StatPearls Publishing. PMID 28613768. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK435997/. Läst 11 juli 2018
- ^ ”Superheroes for a complex world” (på engelska). www.smh.com.au. https://www.smh.com.au/news/books/superheroes-for-a-complex-world/2007/02/08/1170524225116.html. Läst 10 juli 2018.