Sollefteå
- För andra betydelser, se Sollefteå (olika betydelser).
| Sollefteå | |
| Tätort · Centralort | |
Flygfoto över Sollefteå, augusti 2014
| |
| Smeknamn: Nipornas stad[1] | |
| Land | |
|---|---|
| Landskap | Ångermanland |
| Län | Västernorrlands län |
| Kommun | Sollefteå kommun |
| Distrikt | Sollefteå distrikt, Multrå distrikt |
| Koordinater | 63°9′37″N 17°16′1″Ö / 63.16028°N 17.26694°Ö |
| Area | |
| - tätort | 994 hektar (2020)[5] |
| - kommun | 5 760,82 km² (2019)[2] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 8 527 (2020)[4][5] |
| - kommun | 18 429 (2024)[3] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 8,6 inv./hektar |
| - kommun | 3 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Sollefteå |
| Postnummer | 881 XX |
| Riktnummer | 0620 |
| Tätortskod | T7660[6] |
| Beb.områdeskod | 2283TC107 (1960–)[7] |
| Geonames | 2675416 |
|
Ortens läge i Västernorrlands län
| |
| Wikimedia Commons: Sollefteå | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Sollefteå är en tätort i Sollefteå distrikt och Multrå distrikt i Ångermanland och centralort i Sollefteå kommun i Västernorrlands län.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Sollefteå kom under medeltiden att utvecklas till en viktig handelsplats under namnet Solatunum (i dativ). I mitten av 1600-talet anlade kronan sågkvarnar i området. I början av 1700-talet byggdes ett järnbruk upp, vilket ursprungligen bestod av en masugn, men som snart ersattes av en stångjärnssmedja med två härdar. Läget kom av att det var så långt upp i älven båtar från havet kunde gå. Till följd av landhöjningen är båttrafik på Ångermanälven inte längre vanlig så långt upp.
Bruket kom sedermera i Graningeverkens ägo, och i slutet av 1800-talet bestod det av en stångjärnssmedja med 3 franche-comté-härdar, manufaktursmedja samt såg. De betydande jordområdena gjorde dock att bruket inköptes av Sollefteå köping vid sekelskiftet för att kunna tillhandahålla kronan mark för Västernorrlands regemente. Järnbruksepoken var då i praktiken redan över. Sollefteå blev municipalsamhälle år 1885, köping år 1902 och slutligen stad år 1917.
Under 1950-talet började vattenkraften i Ångermanälven att byggas ut, och 1962 påbörjades Sollefteå kraftverk som ligger mitt i orten. Det blev ett av de sista kraftverken att byggas i älven och är även det nederst belägna kraftverket i älven.
Sollefteå nåddes 1886 av järnvägen, som byggdes av staten mellan Bräcke och Sollefteå. Några år senare byggdes Härnösand-Sollefteå Järnväg.
Militärstaden
[redigera | redigera wikitext]Sollefteå var tidigare en betydelsefull garnisonsstad med två regementen samt en norrlandsbrigad: Norrlands trängkår (T 3) och Västernorrlands regemente (I 21) och Ångermanlandsbrigaden (NB 21), vilka som mest utbildade över 2000 värnpliktiga per år. Båda regementena och brigaden lades ned genom försvarsbeslutet 2000. Västernorrlands regemente (I 21) upplöstes och avvecklades som helhet den 30 juni 2000. Norrlands trängkår upplöstes och avvecklades som självständigt förband den 30 juni 2000, men utbildningsbataljonen (Trängbataljonen) flyttades till Östersunds garnison, för att ingå som en del i Jämtlands fältjägarregemente (I 5). Åren 2000–2004 fanns militärdistriktsgruppen, Västernorrlandsgruppen lokaliserad till staden. År 2022 återetablerades Västernorrlands regemente (I 21) i staden.
Administrativa tillhörigheter
[redigera | redigera wikitext]Sollefteå var och är kyrkby i Sollefteå socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Sollefteå landskommun där Sollefteå municipalsamhälle inrättades 20 februari 1885. Samhället med kringområde utbröts ur landskommunen 1902 och bildade Sollefteå köping som 1917 ombildades till Sollefteå stad. Stadskommunen införlivade 1945 Sollefteå socken/landskommun och utökades ytterligare 1952 innan den 1971 uppgick i Sollefteå kommun där Sollefteå sedan dess är centralort.[8]
I kyrkligt hänseende har Sollefteå alltid hört till Sollefteå församling.[9]
Orten ingick till 1948 i Sollefteå tingslag, därefter till 1970 i Ångermanlands mellersta domsagas tingslag och under 1970 i Sollefteå domsagas tingslag. Från 1971 till 2002 ingick orten i Sollefteå domsaga och Sollefteå ingår sedan 2002 i Ångermanlands domsaga.[10]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Sollefteå 1900–2020[11][12][13][14] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 1 256 | † | ||
| 1960 | 7 615 | |||
| 1965 | 7 789 | |||
| 1970 | 8 414 | |||
| 1975 | 8 923 | |||
| 1980 | 9 409 | |||
| 1990 | 9 379 | 919 | ||
| 1995 | 9 283 | 930 | ||
| 2000 | 8 712 | 941 | ||
| 2005 | 8 530 | 941 | ||
| 2010 | 8 562 | 940 | ||
| 2015 | 7 399 | 801 | ||
| 2018 | 8 905 | 985 | ||
| 2020 | 8 527 | 994 | ||
Anm.: Sollefteå norra utbruten 2015 och åter sammanvuxen 2018.
† Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900. | ||||
Stadsbild
[redigera | redigera wikitext]Staden är belägen i Ångermanlands inland och centrum ligger vid Ångermanälvens södra strand, ungefär en mil nedanför Faxälvens sammanflöde med Ångermanälven. Mitt i Sollefteå stad finns Nipstadsfisket, som är ett exklusivt lax- och öringsfiske, vilket lockar många fisketurister. Vid Ångermanälven finns även campingplatsen Risön med tempererat bad, tennisbanor, bangolfbana, gokartbana och fotbollsplaner.
Stadsdelar
[redigera | redigera wikitext]Stadsdelar är bland annat Remsle, Önsta, Rödsta, Trästa, Hullsta, Hallsta, Prästbordet, Källsta, Billsta, Skärvsta, Granvåg, Övergård
Granvåg
[redigera | redigera wikitext]Ligger i Sollefteås nordvästra del. Där hade konstnären Helmer Osslund sin sommarbostad.
Hallsta
[redigera | redigera wikitext]Ca två km från centrum ligger Hallstaberget där det finns en stor skidanläggning med aktivitet för både alpint, längdskidor, skidskytte och backhoppning. I anslutning till anläggningen ligger Hotell Hallstaberget. Vissa delar av anläggningarna drivs av Sollefteå Kommun medan andra arrenderas ut.
Nipanområdet
[redigera | redigera wikitext]F.d. regementet Norrlands trängkår (T 3).
Nipanområdet är en stor samling av företag och annat. En av dessa företeelser på Nipanområdet är Nipanskolan som har årskurserna 1 till 9 samt förskoleklassverksamhet.[15] Det finns två fotbollsplaner på Nipanområdet, hotell[16] och en restaurang.[17] Några av företagen på Nipanområdet är Arbetsförmedlingen Kundtjänst, Statkraft, Svenska kraftnät, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Sweco, Murberget med mera.
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]I centrum ligger Sollefteå kraftverk, som byggdes 1962–66 och som ägs av Sollefteå kommun genom bolaget Sollefteåforsen AB. Kraftverket utnyttjar en fallhöjd på 9,2 meter och har tre aggregat om sammanlagt 62 MW och en årlig normalproduktion om 298 GWh.[18]
Hundskolan i anslutning till Västernorrlands regemente (I 21), som drevs i statlig regi under regementstiden, var Sveriges enda utbildningsanstalt för brukshundar för såväl militära som civila ändamål. Hundskolan finns inte längre kvar, men sedan början av 2000-talet är Försvarsmaktens hundtjänstenhets avelsstation för tjänstehundar förlagd i Sollefteå.
I Sollefteå finns även Zeunerts bryggeri, numera uppköpt av Kopparbergs bryggeri och som specialiserat sig på lite dyrare, mer hantverksmässiga ölsorter. Bland annat har man tilldelats två medaljer i öl-VM.
Sollefteås centrala delar utvecklades starkt efter millennieskiftet genom öppnandet av de två galleriorna Prima Galleria Gallerian och Citygallerian.
Skolor
[redigera | redigera wikitext]I Sollefteå Stad finns fem grundskolor (Lillängets skola, Rödsta skola, Prästbordets skola, Nipanskolan och Vallaskolan) och gymnasieskolan Sollefteå gymnasium, vilka skolorna Gudlav Bilderskolan och Hågestaskolan ingår.[19] I samarbete med gymnasiet drivs även ett naturbruksgymnasium och ett skidgymnasium.
Vallaskolan
[redigera | redigera wikitext]Vallaskolan är en 4-9 grundskola i Sollefteå kommun. Vallaskolan är den skolan med flest elever i Sollefteå kommun med 696 elever år 2017.[20][21]
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Sollefteås mest kända skulptur är Timmerflottare, som står på en hög pelare i Ångermanälven. I stadens gamla apoteksbyggnad ligger Sollefteå bibliotek.
Filmerna Min första kärlek av Kerstin Thorvall, I rymden finns inga känslor och The Girl with the Dragon Tattoo spelades delvis in i Sollefteå.
Per Herreys bok Skuldens pris utspelar sig i Sollefteå.
Kända personer från Sollefteå
[redigera | redigera wikitext]- Emil Assergård, artist
- Ebba Andersson, längdskidåkare
- Maria Bergkvist, fotbollsspelare
- Kristoffer Berglund, skådespelare
- Jörgen Brink, trefaldig Vasaloppsvinnare
- Urban Bäckström, före detta riksbankschef och VD i Svenskt Näringsliv
- Helena Ekholm (före detta Jonsson), skidskytt
- Margareta Fahlén, 1918–1978 skådespelare
- Laura Fitinghoff, 1848–1908, författare
- Gösta Frohm, Skogsmulles skapare
- Martin Fröst, klarinettist
- Emil Hagström, 1907–1970, poet och författare
- Anton Halén, handbollsspelare
- Gösta Holmström, skådespelare
- Erika Höghede, skådespelare
- Atti Johansson, konstnär
- Emma Johansson, cyklist
- Frida Karlsson, längdskidåkare
- Lars August Ledin, författare
- Jenny Lindbäck, (före detta Jonsson) skidskytt
- Lennart Ljung, överbefälhavare1978-1986
- Henning Lundström, skapare av Amos Persson
- Stefan Löfven, före detta statsminister, partiledare för Socialdemokraterna, tidigare förbundsordförande i IF Metall
- Pelle Molin, 1864–1896, författare och konstnär
- Ragnar "Rock-Ragge" Nygren, sångare
- Helmer Osslund, konstnär
- Mona Sahlin, Socialdemokraternas partiledare 2007–2011
- Nicke Sjödin, författare, kåsör
- Therése Sjölander, ishockeyspelare
- Thorbjörn Spängs, journalist
- Gustava Svanström, författare
- Per Svartvadet, ishockeyspelare
- Pelle Svensson, omtalad advokat och framstående brottare
- Lasse Swärd, journalist
- Kerstin Thorvall, författare
- Ingrid Thulin, 1926–2004, skådespelare
- Mattias Timander, ishockeyspelare
- Albert Viksten, författare
- Mona Wessman, sångare
- Håkan Westin, skidåkare, vinnare av Vasaloppet 1993 och 1996
- Marie-Helene Östlund, längdskidåkare
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
-
Sollefteå tingshus.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Sollefteå distrikt
- Sollefteå stad
- Sollefteå socken
- Multrå distrikt
- Multrå socken
- Lista över fasta fornminnen i Sollefteå (för omfattning av detta område, se Sollefteå stad#Sockenkod)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Carlsson, Peter (20 mars 2010). ”Talangfabriken i nipornas stad”. Tidningen Ångermanland. Allehanda. http://www.allehanda.se/noje/talangfabriken-i-nipornas-stad. Läst 17 december 2017.
- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 22 februari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015 Arkiverad 28 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine., Statistiska centralbyrån, läst 31 oktober 2016.
- ^ ”Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet”. SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter/pong/tabell-och-diagram/statistiska-tatorter-2018--befolkning-landareal-befolkningstathet/. Läst 4 november 2019.
- ^ ”Nipanskolan”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160826111649/http://www.solleftea.se/utbildningbarnomsorg/skolwebbar/forskolorochskolor/nipanskolanochskedomsforskola/grundskola.4.7a37658d13ab861ebe8dac.html. Läst 16 oktober 2015.
- ^ Nipanhotellet Arkiverad 2 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Restaurang Nipan”. Arkiverad från originalet den 24 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160124104748/http://www.compass-group.se/restauranger/Nipan/. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Sollefteåforsens AB”. http://www.sollefteaforsen.se. Läst 16 juli 2021.
- ^ ”Gymnasieskolan - Sollefteå kommun”. www.solleftea.se. Arkiverad från originalet den 9 april 2018. https://web.archive.org/web/20180409233747/https://www.solleftea.se/utbildningbarnomsorg/skolwebbar/gymnasieskolan.html. Läst 9 april 2018.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 april 2014. https://web.archive.org/web/20140420001512/http://pejl.svt.se/skola/vasternorrland/solleftea/2283018_vallaskolan-4-9/. Läst 19 april 2014.
- ^ ”Siris - Skolverket”. https://siris.skolverket.se/. Läst 9 april 2018.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör Sollefteå.
| ||||||||||||||||
| |||||