Salomon Gessner
| Salomon Gessner | |
| | |
| Född | 1 april 1730[1][2][3] Zürich |
|---|---|
| Död | 2 mars 1788[4][1][5] (57 år) Zürich |
| Medborgare i | Schweiz |
| Sysselsättning | Poet[6], grafiker[6], journalist, målare[6], författare[7] |
| Arbetsgivare | Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg |
| Maka | Judith Gessner[8] |
| Barn | Johann Conrad Gessner (f. 1764)[9] |
| Föräldrar | Johann Conrad Gessner |
| Redigera Wikidata | |
Salomon Gessner, född 1 april 1730 i Zürich, död där 2 mars 1788, var en schweizisk författare och kopparstickare.
Gessner vann stor popularitet med sina herdeidyller, bland vilka märks Daphnis (1754, svensk översättning 1794), Idyllen (1756), Der Tod Abels (1758, svensk översättning 1789 och 1804) och Der erste Schiffer (1762, svensk översättning 1797). Gessner förnyade 1700-talets herdedikt, i det att han utbytte versen mot poetiserad prosa och i sina pastoraler förmedlade rokokon och den engelska borgerliga realismen. Han behöll åtskilligt av den antika herdepoesins tillbehör, samtidigt som han ville återge sin egen hembygds miljö. Naturskildringen är dock inte särskilt ingående. Gessners pastoraler är inte enbart erotiska utan prisar också familjekänslan och hemlivet. De ger ofta uttryck för en tårmild och tämligen ytlig moralisk känsla samt åt ett med Rousseauanismen besläktat svärmeri för den naturliga människan. Känslighet, godhet och framför allt oskuld karaktäriserar hans typer. Carl Christoffer Gjörwell den äldre var tydligt inspirerad av Gessner, men även Bengt Lidner, Thomas Thorild och Frans Michael Franzén. Salomon Gessners samlade skrifter utgavs 1841 och hans efterlämnade brev 1801.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Salomon Gessner, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 31215, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Salomon Gessner, SIKART (på engelska), SIKART-ID: 4022807, läs online, läst: 18 juni 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Salomon Gessner, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00073007.[källa från Wikidata]
- ^ Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Salomon Gessner, SIKART (på engelska), SIKART-ID: 4022807, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 31082, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Historische Lexikon der Schweiz, 1998, läs online, läst: 25 augusti 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.abbottandholder-thelist.co.uk , läst: 8 januari 2020.[källa från Wikidata]
|