Securitas
| Securitas AB | |
| | |
| Org.nr | 556302-7241 |
|---|---|
| Typ | Publikt aktiebolag Nasdaq Nordic: SECU B |
| Huvudkontor | |
| Nyckelpersoner | Jan Svensson Styrelseordförande Magnus Ahlqvist Koncernchef VD |
| Bransch | Bevakningsföretag |
| Tjänster | Larmövervakning Konsulttjänster Säkerhetstjänster Säkerhetsutredningar[1] |
| Antal anställda | 282 286 - 2021 |
| Historik | |
| Grundat | 1934 |
| Grundare | Erik Philip-Sörensen |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▲ 107,786 miljarder SEK |
| Rörelseresultat | ▲ 4,695 miljarder SEK |
| Vinst efter skatt | ▲ 3,134 miljarder SEK |
| Tillgångar | ▲ 63,363 miljarder SEK |
| Eget kapital | ▲ 20,792 miljarder SEK |
| Struktur | |
| Ägare | Lista över större aktieägare |
| Dotterbolag | Securitas Sverige AB |
| Övrigt | |
| Slogan | Nästa generations säkerhet. |
| Webbplats | Securitas.com |
| Fotnoter | Statistik från 2021 års bokslut.[2] |
Securitas AB är en multinationell koncern baserad i Stockholm med inriktning mot säkerhetstjänster (bevakning och mobil patrullering), larmövervakning, konsulttjänster och säkerhetsutredningar.[1] Koncernen har 374 000 anställda i 56 länder i Nordamerika, Europa, Sydamerika, Asien och Afrika.[3] Securitasaktien är noterad på Nasdaq OMX Stockholm, Large Cap-listan. Under 2019 omsatte koncernen 110,9 miljarder kronor.[2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Securitas grundades 1934 i Helsingborg under namnet AB Hälsingborgs Nattvakt, när Erik Philip-Sörensen köpte ett litet vaktbolag. 1935 ändrades namnet till Förenade Svenska Vakt AB. Bolaget expanderade genom uppköp av diverse mindre säkerhetsföretag -- inledningsvis i södra Sverige. 1942 startades en stockholmsavdelning.[4]
År 1949 grundades AB Securitas Alarm som bolagets tekniska avdelning, och under det följande årtiondet inledde bolaget en internationell expansion.[4]
År 1972 samlades koncernen under varumärket Securitas med en ny logotyp bestående av tre röda prickar och ordet "Securitas". Prickarna står för företagets grundläggande värderingar "ärlighet, vaksamhet och hjälpsamhet".[5] Ursprungligen stod de för bokstaven S i morsealfabetet.[källa behövs] Namnet Securitas är hämtat från gudinnan Securitas.[källa behövs]
År 1976 sålde Erik Philip-Sörensen Securitas-koncernen till sina söner Jörgen Philip-Sörensen och Sven Philip-Sörensen.[4] 1981 delades koncernen upp mellan sönerna, varefter den internationella verksamheten utvecklades till det som i dag är G4S, medan den svenska verksamheten behöll varumärket Securitas.[6]
År 1983 såldes Securitas till investmentbolaget Skrinet, och 1985 köptes det av Investment AB Latour, kontrollerat av Gustaf Douglas. Koncernen fokuserade under de nya ägarna på säkerhet, och 1989 påbörjades en internationell expansion med förvärv i Norge, Danmark och Portugal samt etablering i Ungern.[6][7]
Parallellt med den verksamhet som Securitas AB bedrev med bas i Sverige fortsatte under Jörgen Philip-Sörensens ledning verksamhet utanför Sverige att bedrivas under namnet Securitas oberoende av Securitas AB.[när?][källa behövs] Verksamheten i Danmark drevs vidare under namnet Securitas men under en annan logotyp.[när?][källa behövs] Denna del förvärvades av Falck och bildade Falck Securitas Sikring A/S.[när?][källa behövs] Kontanthantering och värdetransporter i exempelvis England och Grekland drevs under namnet Group 4 Securitas med samma logotyp som det svenska Securitas.[när?][källa behövs] Denna del av verksamheten gick 2000 samman med Securitas Sveriges konkurrent Falck och bildade Group 4 Falck under ledning av Jörgen Philip-Sörensen.[8] Detta företag gick 2004 samman med Securicor och bildade Group 4 Securicor. Namnet Group 4 Securitas lever kvar i till exempel Australien under nya ägare.[källa behövs]
1991 noterades Securitas på Stockholmsbörsen. 1994 delade koncernen ut ASSA AB (förvärvat 1988) till sina aktieägare. Under 1990-talet gjordes utländska förvärv i 11 europeiska länder samt i USA.[7]
1999 köpte Securitas Pinkerton och 2000 Burns Security samt diverse regionala säkerhetsföretag i USA. Dessa förvärv gjorde Securitas till ett av de största säkerhetsföretagen i världen. 2001 trädde en ny organisation i kraft med fem affärsområden uppdelade enligt tjänstetyper, och samma år förvärvades Loomis.[7][9]
2003 integrerades koncernens säkerhetstjänster i USA under varumärket Securitas, medan koncernens kontanthanteringsverksamhet blev en helt egen division med gemensam ledning för amerikansk och europeisk verksamhet.[10]
2006 delades divisionerna Securitas Systems (alarm, övervakning och passersystem) och Securitas Direct (lösningar för privatpersoner och småföretag) ut till koncernens aktieägare och noterades på Stockholmsbörsen. Samma år skapades divisionerna Mobile (små och medelstora kunder) och Alert Services (elektronisk bevakning av bostäder och företag) som sedan 2007 utgör affärssegmentet Mobile and Monitoring.[9][11][12] 1994 bildades ett eget företag för värdetransporter, Securitas Värde AB.[13] 2006 bytte Securitas Värde AB namn till Loomis.[13]
2007 såldes den brittiska kontanthanteringsdelen i divisionen Loomis till Vaultex Ltd, ägt av HSBC och Barclays.[12]
2008 delades divisionen Loomis (kontanthantering) ut till koncernens aktieägare och noterades på Stockholmsbörsen.[14]
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Securitas är uppdelat i fyra affärssegment, "Security Services North America", "Security Services Europe", "Security Services Ibero-America" och "Mobile and Monitoring". Verksamhet utanför Amerika och Europa rapporteras i en separat kategori kallad "Övrigt" som också inkluderar centrala kostnader.[1]
Specialiserade tjänster som due diligence, bakgrundskontroller, säkerhetsutredningar, varumärkesskydd, skydd av immateriella värden, personskydd för företagsledare, utredningar, webbövervakning, datarekonstruktion, social revision och IT-säkerhet utförs över hela världen under varumärket "Pinkerton Consulting & Investigations". Denna verksamhet rapporteras som en del av det nordamerikanska affärssegmentet.[1]
Securitas betonar vikten av värderingar för företaget. De grundläggande värderingarna definieras som "ärlighet, vaksamhet och hjälpsamhet". Det systematiska bruket av värderingar i styrningen av koncernen inleddes 1958, då ett antal sammankomster för värderingssamtal mellan medarbetare ägde rum. Ett av målen var att nå konsensus i fråga om innebörden i det dagliga arbetet av begreppen ärlighet, vaksamhet och hjälpsamhet som då redan var etablerade som ledord för organisationen. Resultatet var skriften "Handlingsnorm för väktare" med 20 teser om hur en vakt bör agera, vilken genom åren har utvecklats till koncernens gällande personalhandbok "Grundläggande Värderingar".[4][7][9][1][15]
Marknad
[redigera | redigera wikitext]I fråga om bevakning och mobila säkerhetstjänster 2009 hade Securitas en global marknadsandel om 11 procent samt följande regionala marknadsandelar:[1]
| Region | Marknadsandel |
|---|---|
| Europa inklusive Turkiet | 18 procent |
| Nordamerika (Kanada, Mexiko och USA) | 16 procent |
| Latinamerika exklusive Mexiko | 3 procent |
| Övriga marknader | Mindre än en procent |
Securitas bedrev 2011-11-09 verksamhet i följande 50 länder:[3]
Argentina, Belgien, Bosnien och Hercegovina, Chile, Colombia, Danmark (under varumärket Dansikring), Ecuador, Egypten, Estland, Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Indien, Indonesien, Irland, Jordanien, Kanada, Kina (med Hongkong), Kroatien, Lettland, Luxemburg, Marocko, Mexiko, Montenegro, Nederländerna, Norge, Peru, Polen, Portugal, Rumänien, Saudiarabien, Schweiz (under varumärket Protectas), Serbien, Singapore, Slovakien, Spanien, Sri Lanka, Storbritannien, Sverige, Sydafrika, Sydkorea, Taiwan, Thailand, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, Uruguay, USA, Vietnam och Österrike.
Nyckelpersoner
[redigera | redigera wikitext]Carl Dahlén är VD för Securitas Sverige AB. Magnus Ahlqvist är VD och koncernchef för Securitas AB.
Vid årsstämman 2020 hade Securitas följande styrelse:[16][1]
| Namn | Födelseår | Befattning | Invald år |
|---|---|---|---|
| Marie Ehrling | 1955 | Styrelseordförande | 2006 |
| Carl Douglas | 1965 | Ledamot | 1992 |
| Ingrid Bonde | 1969 | Ledamot | 2017 |
| John Brandon | 1956 | Ledamot | 2017 |
| Anders Böös | 1964 | Ledamot | 2016 |
| Sofia Schörling Högberg | 1978 | Ledamot | 2005 |
| Dick Seger | 1953 | Ledamot | 2017 |
| Susanne Bergman Israelsson | 1958 | Arbetstagarrepresentant | 2004 |
| Åse Hjelm | 1962 | Arbetstagarrepresentant | 2006 |
| Jan Prang | 1959 | Arbetstagarrepresentant | 2008 |
| Thomas Fanberg | 1961 | Arbetstagarrepresentant/suppleant | 2008 |
Verkställande direktörer
[redigera | redigera wikitext]- Thomas Berglund, 1992–2007
- Alf Göransson, 2007–2015
- Magnus Ahlqvist, 2015–
Ägarstruktur
[redigera | redigera wikitext]I december 2019 var enligt Euroclear Sweden de 10 största aktieägarna i Securitas följande:[17]
| Aktieägare | A-aktier | B-aktier | Procent av kapitalet | Procent av rösterna |
|---|---|---|---|---|
| Gustaf Douglas, inklusive familjemedlemmars, Investmentaktiebolaget Latours, Karplaunds Ångbryggeri AB:s, SäkI AB:s och Förvaltnings AB Wasatornets innehav | 12 642 600 | 27 190 000 | 10,9 | 29,6 |
| Melker Schörling, inklusive familjemedlemmars och Melker Schörling AB:s innehav | 4 500 000 | 10 419 039 | 4,1 | 10,7 |
| State Street and Trust Co | 0 | 31 388 097 | 8,6 | 6,0 |
| Lannebo fonder | 0 | 14 930 992 | 4,1 | 2,9 |
| HSBC Bank Plc | 0 | 11 970 684 | 3,3 | 2,3 |
| Didner & Gerge Fonder Aktiebolag | 0 | 10 403 258 | 2,8 | 2,0 |
| BNY Mellon NA | 0 | 9 179 368 | 2,5 | 1,8 |
| Swedbank Robur fonder | 0 | 8 647 709 | 2,4 | 1,7 |
| BNY Mellon SA/NA | 0 | 8 454 362 | 2,3 | 1,6 |
| Carnegie Fonder | 0 | 7 325 000 | 2,0 | 1,4 |
| Summa | 17 142 600 | 139 908 509 | 43,0 | 59,9 |
Kritik
[redigera | redigera wikitext]Securitas uppmärksammades i maj 2022 då Sveriges Televisions Uppdrag granskning förde fram korruptionsanklagelser mot bolaget i avsnittet Securitas hemligheter.[18][19] Av programmet framkom bland annat att höga chefer köpt sexuella tjänster på en bordell i Spanien,[20] samt att tjänstemän vid Malmö stads säkerhetsverksamhet bjöds på en resa till London i augusti 2021 efter vilken Securitas vann en upphandling i staden.[21] I avsnittet menar Daniel Stenling, chef för kontraspionaget vid Säkerhetspolisen, att agerandet från cheferna på Securitas kan medföra en risk för rikets säkerhet eftersom bolaget ansvarar för säkerheten vid flera svenska myndigheter och samhällsviktiga funktioner.[22] Granskningen fick bland annat till följd att två chefer vid Securitas varslades,[23] att de tjänstemän vid Malmö stad som var med vid londonresan sade upp sig samt att staden inte förlänger avtalet med bolaget och inledde en extern utredning av händelsen.[24][25] Utifrån vad som framkom i programmet inledde Riksenheten mot korruption en utredning om misstänkt mutbrott.[20]
Samarbete med högskolor och universitet
[redigera | redigera wikitext]Företaget är en av medlemmarna, benämnda Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till högskolan och nära samarbetar med den vad gäller forskning och utbildning.[26]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g] ”Årsredovisning 2009” (PDF). Securitas. http://www.securitas.com/Global/_DotCom/%C3%85rsredovisningar/SECURITAS_AR2009_Tryckt_SVENSK_100324.pdf. Läst 21 februari 2011.[död länk]
- ^ [a b] ”Securitas AB – Bokslut & Nyckeltal”. Allabolag.se. https://www.allabolag.se/5563027241/bokslut. Läst 3 maj 2023.
- ^ [a b] ”Årsredovisning 2010” (PDF). Securitas. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141014142851/http://www.securitas.com/Global/_DotCom/%C3%85rsredovisningar/Arsredovisning_2010.pdf. Läst 24 november 2011.
- ^ [a b c d] Söderberg, Sten (1979). Vakt av värde. Stockholm: Securitas (tryckt av Kugel Tryckeri AB)
- ^ ”Årsredovisning 2005” (PDF). Securitas. Arkiverad från originalet den 29 december 2009. https://web.archive.org/web/20091229040829/http://www.securitas.com/Global/_DotCom/%C3%85rsredovisningar/%C3%85R%2005.pdf. Läst 21 februari 2011.
- ^ [a b] ”Vår historia”. Securitas. Arkiverad från originalet den 1 december 2010. https://web.archive.org/web/20101201040828/http://www.securitas.com/sv/Om-Securitas/Var-historia/. Läst 21 februari 2011.
- ^ [a b c d] ”Årsredovisning 2000” (PDF). Securitas. http://www.securitas.com/Global/_DotCom/%C3%85rsredovisningar/%C3%85R%2000.pdf. Läst 21 februari 2011.[död länk]
- ^ ”Internationellt börjar G4S historia 1901”. G4S Sverige AB. Arkiverad från originalet den 23 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120623164456/http://www.g4s.se/sv-se/Om%20oss/Historia/Internationell%20Historia/. Läst 8 augusti 2011.
- ^ [a b c] ”Årsredovisning 2001” (PDF). Securitas. http://www.securitas.com/Global/_DotCom/%C3%85rsredovisningar/%C3%85R%2001.pdf. Läst 21 februari 2011.[död länk]
- ^ ”Årsredovisning 2003” (PDF). Securitas. http://www.securitas.com/Global/_DotCom/%C3%85rsredovisningar/%C3%85R%2003.pdf. Läst 21 februari 2011.[död länk]
- ^ ”Årsredovisning 2006” (PDF). Securitas. http://www.securitas.com/Global/_DotCom/%C3%85rsredovisningar/%C3%85R%2006.pdf. Läst 21 februari 2011.[död länk]
- ^ [a b] ”Årsredovisning 2007” (PDF). Securitas. Arkiverad från originalet den 25 november 2011. https://web.archive.org/web/20111125092036/http://www.securitas.com/Global/_DotCom/%C3%85rsredovisningar/%C3%85R%2007.pdf. Läst 21 februari 2011.
- ^ [a b] ”Historia | Loomis”. Loomis Sverige AB. Arkiverad från originalet den 26 september 2011. https://web.archive.org/web/20110926055019/http://www.loomis.se/om-loomis/historia/. Läst 8 augusti 2011.
- ^ ”Årsredovisning 2008” (PDF). Securitas. http://www.securitas.com/Global/_DotCom/%C3%85rsredovisningar/%C3%85R%2008.pdf. Läst 21 februari 2011.[död länk]
- ^ ”Securitas Uppförandekod” (PDF). Securitas. http://www.securitas.com/Global/_DotCom/Securitas%20Uppf%C3%B6randekod.pdf. Läst 21 februari 2011.[död länk]
- ^ ”Protokoll fört vid årsstämma med aktieägarna i Securitas AB” (PDF). Securitas. 2011. Arkiverad från originalet den 1 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120601171738/http://www.securitas.com/Global/_DotCom/AGM%202011/Minutes%20AGM%202011.pdf. Läst 23 november 2011.
- ^ ”Aktieägare”. Securitas. Arkiverad från originalet den 13 september 2011. https://web.archive.org/web/20110913163357/http://www.securitas.com/sv/Investerarrelationer/Aktien/Aktieagare/. Läst 28 februari 2011.
- ^ Axel Humlesjö, Henrik Bergsten, Linda Larsson Kakuli, Joachim Dyfvermark samt David Lindahl (25 maj 2022). ”Avslöjar: Hör Securitaschefen om sina bordellbesök – i hemlig inspelning”. Sveriges Television (SVT). Arkiverad från originalet den 25 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220525043415/https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/avslojar-hor-securitaschefen-om-sina-bordellbesok-i-hemlig-inspelning. Läst 25 maj 2022.
- ^ Lasse Wierup (25 maj 2022). ”Securitas förlorar miljonkontrakt efter mutmisstankar”. Dagens Industri (DI). Arkiverad från originalet den 25 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220525140703/https://www.di.se/nyheter/securitas-forlorar-miljonkontrakt-efter-mutmisstankar/. Läst 25 maj 2022.
- ^ [a b] Emanuel Sidea (25 maj 2022). ”Ny skandal: Höga Securitaschefer köpte sex i Spanien”. Dagens Industri (DI). Arkiverad från originalet den 25 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220525082440/http://www.di.se/nyheter/ny-skandal-hoga-securitaschefer-kopte-sex-i-spanien/. Läst 25 maj 2022.
- ^ Hanna Grosshög (25 maj 2022). ”Säkerhetsexperter vid Malmö stad anklagas för korruption”. Dagens Nyheter (DN). Arkiverad från originalet den 25 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220525142228/https://www.dn.se/ekonomi/sakerhetsexperter-vid-malmo-stad-anklagas-for-korruption/. Läst 25 maj 2022.
- ^ Matilda Kindström (25 maj 2022). ”Securitas misstänks för mutbrott – ”gränserna har suddats ut””. Sveriges Radio (SR). Arkiverad från originalet den 25 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220525043830/https://sverigesradio.se/artikel/securitas-misstanks-for-mutbrott-granserna-har-suddats-ut. Läst 25 maj 2022.
- ^ Nyhetsbyrån Direkt (20 maj 2022). ”Securitas: Varslat två anställda efter UG-granskning”. privataaffarer.se. Privata Affärer. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220809194504/https://www.privataaffarer.se/securitas-varslat-tva-anstallda-efter-ug-granskning-1653053050. Läst 25 maj 2022.
- ^ Adolfo Diaz (25 maj 2022). ”Securitas pekas ut i stor korruptionshärva”. ETC. Arkiverad från originalet den 25 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220525064128/https://www.etc.se/inrikes/securitas-pekas-ut-i-stor-korruptionshaerva. Läst 25 maj 2022.
- ^ Mathea Jakobsson (25 maj 2022). ”Malmö stad om Londonresan: ”En sorglig historia””. Sveriges Television (SVT). Arkiverad från originalet den 25 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220525150117/https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/malmo-stad-om-londonresan-en-sorglig-historia. Läst 25 maj 2022.
- ^ ”www.hhs.se - Näringsliv & samhälle, Handelshögskolans Partnerföretag”. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714223438/http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx. Läst 28 juli 2014.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Securitas Sverige AB
- Bevakningsföretag
- Väktare
- Svenska Transportarbetareförbundet
- Ordningsvakt
- Skyddsvakt
- Väktarskolan
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör Securitas.
- Securitas AB
- Securitas Sverige AB
|