Sveriges Ingenjörer
Sveriges Ingenjörer | |
Information | |
---|---|
Ordförande | Ulrika Lindstrand |
Vice ordförande | 1:e: Per Norlander 2:e: Sara Anvarsson |
Historia | |
Grundat | 1 januari 2007 |
Land | Sverige |
Huvudkontor | Malmskillnadsgatan 48, Stockholm |
Antal medlemmar | 175 000 |
Huvudorganisation | Saco |
Övrigt | |
Webbplats | Sverigesingenjorer.se |
Förbundstidning | Ingenjören |
Sveriges Ingenjörer är ett svenskt fackförbund och intresseorganisation för högskoleutbildade ingenjörer inom Saco. Förbundet har cirka 175 000 medlemmar och är Sacos näst största förbund.[1] Sveriges Ingenjörer nyttjar Engineers of Sweden som sitt engelska namn.
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Sveriges Ingenjörer arbetar för god kompetens-, löne- och professionsutveckling för sina medlemmar. Förbundet ska stärka högskoleutbildade ingenjörers konkurrenskraft, ge medlemmarna individuellt stöd och som arbetsmarknadspart föra deras talan. Centralt i förbundets arbete såväl gentemot medlemmarna som i opinionsbildning är synen på ingenjörer och deras avgörande betydelse för Sveriges export och inhemska industri och välfärdsutveckling.
Förbundet tecknar kollektivavtal på cirka 80 branschområden. Kollektivavtalen reglerar arbetsvillkor, påverkar lönebildning och samverkan arbetstagare och arbetsgivare emellan.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]1861 bildades föreningen U.V.S. (Utilitatis Veritatisque Societas, svenska: "samfundet för nytta och sanning"), som är föregångaren till Svenska Teknologföreningen (STF).[2] 1954 bildades Civilingenjörsförbundet (CF). 1974 gick CF samman med STF.
Föregångaren till Ingenjörsförbundet var Tekniska Läroverkens Ingenjörsförbund, TLI, som bildades 1941. 1989 bytte TLI namn till Ingenjörsförbundet.
Sveriges Ingenjörer
[redigera | redigera wikitext]Sveriges Ingenjörer bildades 1 januari 2007 som en sammanslagning av Civilingenjörsförbundet (CF) och Ingenjörsförbundet.[3]
Andel fackligt anslutna civilingenjörer
[redigera | redigera wikitext]Åren 2017–2019 låg civilingenjörernas fackliga organisationsgrad i intervallet 79–81 procent, varav i offentlig sektor 78–82 procent och i privat sektor 79–81 procent.[4] Bland inrikes födda civilingenjörer var organisationsgraden 81–83 procent och bland utrikes födda 69–72 procent. Åren 2001–2003 var cirka 79–80 procent av civilingenjörerna fackligt anslutna.
Levipriset
[redigera | redigera wikitext]År 2014 instiftade Sveriges Ingenjörer ett arbetsmiljöpris uppkallat efter professor emeritus Lennart Levi. Det delas ut till lärare, handledare eller ingenjörer som på något sätt främjar arbetet med god arbetsmiljö. Prissumman är på 50 000 kronor.[5]
Pristagare
[redigera | redigera wikitext]- 2023 - Lars Hanson, Högskolan i Skövde
- 2022 - Jan ”Gulan” Gulliksen, KTH
- 2021 – Maral Babapour Chafi, Chalmers Tekniska Högskola
- 2020 – Jonas Borell, Lunds Tekniska Högskola
- 2019 – Cecilia Berlin, Chalmers Tekniska Högskola
- 2018 – Mats Ericson, KTH
- 2017 – Cecilia Österman, Linnéuniversitetet
- 2016 – Anette Karltun, Högskolan i Jönköping och Martina Berglund, LiU
- 2015 – Anna Williamsson, KTH
- 2014 – Helena Tobiasson, KTH
- 2013 – Saman Hosseinpour, Veluska Arias, Erik Gabrielsson, Moa Ziethén Granlund, Mikaela Helander och Pontus Olin, KTH
- 2012 – Alexis Rydell, Högskolan Dalarna
- 2011 – Magnus Stenberg, LTU
- 2010 – Anna-Lisa Osvalder, Chalmers tekniska högskola
- 2009 – Linda Rose, KTH
- 2008 – Stig Karlsson, LTU och Pernilla Ulfvengren, KTH
- 2007 – Bo Johansson, LTU
- 2006 – Jörgen Ljung, LiU
- 2005 – Bengt Sandblad, Uppsala universitet
- 2004 – Eva Mauritzon-Sandberg, LTU.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Ingenjörernas historia och samhällsbetydelse Ingenjörshistoria
- Anders Kjellberg "Ett nytt fackligt landskap bland tjänstemännen: Unionen och Sveriges Ingenjörer" TAM-Revy nr 1 2008
- Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2020). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Sveriges Ingenjörer)
- Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029". Stockholm: Arena Idé 2020. ISBN 978-91-985542-5-0 (med uppgift om antalet aktiva medlemmar 2006-2019 i bland annat Sveriges Ingenjörer och dess föregångare)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ https://www.sverigesingenjorer.se/opinion-och-press/nyheter/240115-fortsatt-fler-medlemmar-i-forbundet-2023/
- ^ Ingenjörshistoria på Tam-Arkiv om ingenjörernas organisationshistoria
- ^ Kjellberg, Anders Ett nytt fackligt landskap bland tjänstemännen : Unionen och Sveriges Ingenjörer
- ^ Anders Kjellberg (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029, Stockholm: Arena Idé, sid 32 och 59.
- ^ ”Levipriset”. www.sverigesingenjorer.se. https://www.sverigesingenjorer.se/opinion-och-press/opinion/arbetsmiljo/levipriset/. Läst 5 december 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Ingenjörshistoria
- Sveriges Ingenjörer, egen webbplats
- Sveriges Ingenjörers Medlemstidning