Hoppa till innehållet

Politisk höger

Från Wikipedia

Politisk höger är den ena sidan i den grova uppdelningen av politisk ideologi i vänster-högerskalan som fick sitt namn från ledamöternas placering i franska nationalförsamlingen omedelbart efter Franska revolutionen 1789.[1][2] Ledamöter som tillhörde aristokratin och stödde den franska kungen var placerade till höger i församlingen och de som ville avskaffa monarkin och genomföra stora reformer satt till vänster. Efter monarkins återupprättande i Frankrike 1815 användes uttrycket La droite (högern) för att beskriva rojalisterna.[3]

Indelningen anammades sedan som ideologisk uppdelning i brittisk politik redan på 1790-talet, och etablerades under de sociala omvälvningarna under andra halvan av 1800-talet.[4] De liberala och samhällsstörtande krafterna såg sig som arvtagare till de radikala som suttit till vänster och utsåg både de konservativa och den nya kapitalstarka borgerligheten till höger.

Under början av 1900-talet togs beteckningen höger upp av borgerliga politiker i flera länder. I Sverige grundades Moderata samlingspartiet under namnet Högerns riksorganisation (1938-1952) med namnbyte till Högerpartiet (1952-1969).[5][6][7] Senare har både gamla och nybildade partier distanserat sig från uppdelningen i höger och vänster.

Vad som anses som politisk höger är relativt, varierar över tid och är beroende av kontext. Politisk höger i ett land betraktas inte nödvändigtvis som politisk höger i ett annat land.[8] I 2020-talets Sverige anger Länsstyrelsernas informationsmaterial att den politiska höger-vänsterskalan bland annat formats efter hur mycket skatt partierna anser att allmänheten ska betala eller hur stor roll staten ska spela i samhället.[9]

Grundläggande för dagens politiska höger är åsikten att andra värden är överordnade jämlikhet.[10][11][12] Politisk höger utgår från att individer är olika och gör olika val. Individens frihet leder således oundvikligen till olika utfall. Detta i motsats till den politiska vänstern som har det jämlika samhället som rättviseideal och verkar för att utjämna skillnader mellan olika samhällsgrupper.[13] Jämlikhet är sällan entydigt definierat. En ESO-rapport[14] definierar jämlikhet som att "att alla människor skall ha samma rättigheter och att de nyttigheter som finns i samhället skall fördelas så lika som möjligt". Detta ställs i motsats till behålla-rättvisa som definieras som " uppfattningen att var och en skall ha rätt att behålla sådant som hon har fått eller skaffat sig på ett rättmätigt sätt". Rapportförfattaren gör gällande att den politiska striden mellan höger och vänster kokar ner till "en strid om utrymmet för dessa båda rättviseprinciper".[14][15] Vissa aspekter av jämlikhet råder det dock konsensus kring mellan högern och vänstern i nutida demokratiska samhällen. Dit hör till exempel allmän och lika rösträtt, liksom likhet inför lagen.[16][15]

Från att ursprungligen enbart benämna de konservativa har begreppet högern senare utvidgats till att även beskriva liberala konservativa, klassiska liberaler, frihetliga konservativa, kristdemokrater och moderata nationalister.[17] Det som särskiljer olika delar av den politiska högern är vilka andra värden utöver behålla-rättvisa de överordnar jämlikhet. För liberaler är välståndsskapande genom konkurrens och valfrihet överordnat jämlikhet medan konservativa anser att kollektiv såsom familjen, kyrkan och/eller nationen som identitets- och sammanhållningsskapande institutioner är överordnade jämlikhet.[18]

I engelskspråkiga länder dröjde det fram till 1920-talet innan politik började diskuteras utifrån left (vänster) och right (höger).[19]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Goodsell, Charles T., "The Architecture of Parliaments: Legislative Houses and Political Culture", British Journal of Political Science, Vol. 18, No. 3 (July , 1988) pp. 287–302
  2. ^ ”What to Know About the Origins of 'Left' and 'Right' in Politics, From the French Revolution to the 2020 Presidential Race”. Time. 14 september 2019. https://time.com/5673239/left-right-politics-origins/. Läst 23 september 2022. 
  3. ^ Gauchet, Marcel, "Right and Left" in Nora, Pierre, ed., Realms of Memory: Conflicts and Divisions (1996) pp. 247-8
  4. ^ ”Why Do “Left” And “Right” Mean Liberal And Conservative?”. https://www.dictionary.com/e/leftright/. Läst 23 september 2022. 
  5. ^ ”Högern”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%B6gern. Läst 23 september 2022. 
  6. ^ ”Högerpartiet”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%B6gerpartiet. Läst 22 september 2022. 
  7. ^ ”Högerns riksorganisation”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%B6gerns-riksorganisation. Läst 22 september 2022. 
  8. ^ Detlef, Jahn (2010). ”Conceptualizing Left and Right in comparative politics: Towards a deductive approach”. Party Politics. https://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.915.4104&rep=rep1&type=pdf. Läst 19 september 2022. 
  9. ^ ”Det svenska valsystemet | Informationsverige.se”. www.informationsverige.se. Länsstyrelserna. 5 november 2021. http://www.informationsverige.se/sv/omsverige/att-paverka-i-sverige/det-svenska-valsystemet/. Läst 16 september 2022. 
  10. ^ Elensky, Torbjörn (22 juni 2022). ”Så blev allt en fråga om vänster och höger | Torbjörn Elensky”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/47pg8R/sa-blev-allt-en-fraga-om-vanster-och-hoger. Läst 16 september 2022. 
  11. ^ ”För att friheten ska vara möjlig måste också jämlikheten finnas”. Sveriges Radio. 23 mars 2015. https://sverigesradio.se/artikel/6121944. Läst 18 september 2022. 
  12. ^ Bobbio, Norberto (1996) [1994]. Left and Right : translated and introduced by Allan Cameron. sid. 60. ISBN 0-226 06246-5. Läst 18 september 2022 
  13. ^ Petersson, Olof (juli 2015). Demokratins motståndare. MSB. sid. 29-30. https://www.msb.se/sv/publikationer/demokratins-motstandare/. Läst 18 september 2022 
  14. ^ [a b] ”Rättvis och effektivitet - en idéanalys”. ESO - Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. juni 2002. sid. 7-8. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2001/01/ds-200142/. Läst 18 september 2022. 
  15. ^ [a b] Sjöström, Mia (14 januari 2015). ”Det finns inte bara en rättvisa”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/2a7e25bc-a65a-3626-8e9d-c92ba64a224f/det-finns-inte-bara-en-rattvisa. Läst 19 september 2022. 
  16. ^ Hansson, Sven Ove (2001). ”Rättvisa och effektivitet - en idéanalys”. ESO - Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. sid. 23. https://eso.expertgrupp.se/rapporter/20013-rattvisa-och-effektivitet-en-eso-rapport-om-ideanalys/. Läst 18 september 2022. 
  17. ^ Andrew Knapp and Vincent Wright (2006). The Government and Politics of France. Routledge. ISBN 978-0-415-35732-6.
  18. ^ Boström, Håkan (30 november 2020). ”Vad betyder egentligen höger och vänster i politiken?”. gp.se. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/1.37728882. Läst 16 september 2022. 
  19. ^ The English Ideology: Studies in the Language of Victorian Politics" George Watson Allen Lane: London 1973 p.94
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Politisk_höger&oldid=54812623”