Hoppa till innehållet

Pappa och vi

Från Wikipedia
Pappa och vi
(Life with Father)
Pappa och vi
Pappa och vi
Irene Dunne och William Powell.
GenreKomedi
RegissörMichael Curtiz
ProducentRobert Buckner
ManusDonald Ogden Stewart
Baserad påBöckerna Life with Father och God and My Father av Clarence Day, Jr. och pjäsen av Howard Lindsay och Russel Crouse
SkådespelareWilliam Powell
Irene Dunne
Elizabeth Taylor
Edmund Gwenn
OriginalmusikMax Steiner
FotografJ. Peverell Marley
KlippningGeorge Amy
DistributionWarner Bros.
Premiär14 augusti 1947
(USA)
4 oktober 1948
(Sverige)
Speltid118 min
LandUSA USA
SpråkEngelska
IMDb SFDb Elonet

Pappa och vi (engelska: Life with Father) är en amerikansk långfilm från 1947 i regi av Michael Curtiz, med William Powell, Irene Dunne, Elizabeth Taylor och Edmund Gwenn i rollerna. Manuset bygger på en pjäs av Howard Lindsay och Russel Crouse som bygger på böckerna Life with Father och God and My Father av Clarence Day, Jr..[1] Filmen nominerades till fyra Oscars, bland annat Bästa manliga skådespelare för William Powell.

Året är 1883 i New York. Den framgångsrika affärsmannen Clarence Day (William Powell) försöker sköta sitt hem lika effektivt som sin affärsverksamhet. Han har ett hett temperament som ofta leder till utbrott och trots hans fru Vinnies (Irene Dunne) charm så kan de inte behålla några husor längre än några dagar. De har fyra söner, rödhåriga precis som sina föräldrar. Att hålla allt detta i skick kräver mycket tålamod som Clarence inte besitter.

Pappa och vi har visats i SVT, bland annat 1997 och i november 2019.

  William Powell  –  Clarence Day
  Irene Dunne  –  Vinnie
  Elizabeth Taylor  –  Mary
  Edmund Gwenn  –  Rev. Dr. Lloyd
  Zasu Pitts  –  Cora
  Jimmy Lydon  –  Clarence
  Emma Dunn  –  Margaret
  Moroni Olsen  –  Dr. Humphries
  Elisabeth Risdon  –  Mrs. Whitehead
  Derek Scott  –  Harlan
  Johnny Calkins  –  Whitney
  Martin Milner  –  John
  Heather Wilde  –  Annie
  Monte Blue  –  Polis
  Mary Field  –  Nora

För rättigheterna till den framgångsrika pjäsen betalade Warner Bros. det högsta priset som dittills betalats (500 000 dollar och hälften av vinsterna). För att göra filmen så lik ursprungsmaterialet som möjligt togs pjäsförfattarna Lindsay och Crouse och även Days änka till Hollywood för att vara rådgivare vid inspelning. Dessa hade även vetorätt om förändringar av materialet, även om manusförfattaren Donald Ogden Stewart utnyttjade förändringen från pjäs till film genom att förflytta scener från hemmet till olika platser i staden.[2]

På grund av konflikter med Clarence Days arvingar drogs filmen tillbaka efter sin första release och copyrighten förlängdes inte. Filmen hamnade i public domain 1975 och kan lagligt tas hem ifrån exempelvis Internet Archive.[3]

Filmen blev en publiksuccé och nominerades till fyra Oscars.[2]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]