Hoppa till innehållet

Primidon

Från Wikipedia
Primidon Strukturformel
Primidon
Systematiskt namn (IUPAC)
5-Ethyl-5-phenyl-1,3-diazinane-4,6-dione
Beteckningar
CAS-nummer 125-33-7
ATC-kod N03AA03
PubChem 4909
DrugBank DB00794
SMILES O=C1NCNC(=O)C1(c2ccccc2)CC
Synonymer desoxyphenobarbital, desoxyphenobarbitone
Farmakokinetiska data
Biotillgänglighet ~100%[1]
Proteinbindningsgrad 25%[1]
Metabolism Liver
Halveringstid Primidone: 5-18 h,
Phenobarbital: 75-120 h,[1]
PEMA: 16 h[2]
Time to reach steady state:
Primidone: 2-3 days,
Phenobarbital&PEMA 1-4weeks[3]
Exkretion Kidney
Terapeutiska överväganden
Administreringssätt By mouth
Graviditetskategori

D(AU)

Juridisk status

S4(AU) ?(CA) POM(GB) -only(USA)

Primidon, som säljs under olika varumärken, är en barbituratmedicin som används för att behandla partiella och generaliserade anfall[4] och essentiella skakningar.[5] Det intas oralt.[4]

Dess vanliga biverkningar inkluderar sömnighet, dålig koordination, illamående och aptitlöshet.[4] Allvarliga biverkningar kan vara självmord och psykos.[5][4] Användning under graviditet kan skada fostret.[6] Primidon är ett antikonvulsivt medel av barbituratklassen;[4] dock är dess långsiktiga effekt för att höja kramptröskeln troligen på grund av dess aktiva metabolit, fenobarbital.[7]

Primidon godkändes för medicinskt bruk i USA 1954.[4] Det finns som ett generiskt läkemedel. År 2020 var primidon det 269:e vanligaste läkemedlet i USA, med fler än en miljon recept.[8][9]

  1. ^ [a b c] ”Antiepileptic Drugs: An Overview”. eMedicine. eMedicine, Inc. 2005. http://www.emedicine.com/neuro/topic692.htm. 
  2. ^ CDER, U.S. DEPARTMENT OF HEALTH AND HUMAN SERVICES (2003–2005). ”Primidone (Mysoline)”. Pharmacology Guide for Brain Injury Treatment. Brain Injury Resource Foundation. http://www.birf.info/home/bi-tools/qlinks_anticon.html.  Arkiverad 17 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Yale Medical School, Department of Laboratory Medicine (1998). ”Therapeutic Drug Levels”. YNHH Laboratory Manual - Reference Documents. Yale Medical School. http://info.med.yale.edu/labmed/clinical/labman/D011.html. 
  4. ^ [a b c d e f] ”Primidone Monograph for Professionals”. Drugs.com. American Society of Health-System Pharmacists. https://www.drugs.com/monograph/primidone.html. 
  5. ^ [a b] British national formulary: BNF 76. Pharmaceutical Press 
  6. ^ Folic acid antagonists during pregnancy and the risk of birth defects. 
  7. ^ Goodman and Gilman's The Pharmacological Basis of Therapeutics (7th). New York: Macmillan. 1985 
  8. ^ ”The Top 300 of 2020”. ClinCalc. https://clincalc.com/DrugStats/Top300Drugs.aspx. 
  9. ^ ”Primidone - Drug Usage Statistics”. ClinCalc. https://clincalc.com/DrugStats/Drugs/Primidone. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]