Vårdagjämning...solförmörkelse...

Alltihop missade jag!! Konstaterade bara att det vart lite mörkt ett tag, fick tända lamporna, sen fortsatte jag obekymrat med det jag höll på med...Sen slog det mej...Ja, ja...det blir väl vår ändå, och solen lär väl komma åter den också.

Lite vårtecken har det dykt upp här i veckan.

 En snygg dam visade sig från sin bästa sida. 

Jag bor ju som bekant bredvid ett fågel-och ormrikt område, så några turer varje vår till Öby kulle är liksom ett måste.

När jag stod där och hängde på räcket vid gångstigen kom det två herrar, utrustade med kameror och kikare, mössorna neddragna till ögonbrynen, och glatt pratandes. Jag gav dom ett ögonkast som sa " ...håll k-ften om ni ska se något...", och de tystnade tvärt. Efter en stund började den ena viska till mig, berättandes att det var en hona vi såg. De vaknar tydligen först, och är större än hanarna. Det fascinerade dom lite, att en (över)mogen kvinna (??) tyckte det var intressant med dessa djur. Så efter en bra stund så kunde jag det mesta om huggormar, trakten runt omkring, även en del om hans släkt...Den andre herr´n sa inte ett ljud, antingen var han inte lika pratglad eller också satt min varning i fortfarande...

Lite andra vårtecken kanske är på sin plats, alla har ju inte samma smak som jag...

Som små lyckliga vårsolar lyser Vintergäcken upp i den annars ganska tomma rabatten. Tack Anki för att du tänkte på mej förra våren och tog med några små fina plantor!! 

Inomhus blommar det också.

En liten variant av pelargon råkade följa med hem från Plantagen nu sist...Översållad av små näpna blommor, ja vem kunde motstå det?

Även de små sticklingarna i fönstren har satt fart.

Visst vet jag att man ska nypa bort blommorna såhär i början...men det här med regler och förmaningar, ja det är ju inte riktigt min grej. Jag låter det blomma och gläds med det.

Något annat som gör mig riktigt glad, det är

 när solen letar sig in, (vilket inte är lätt när fönstren ser ut som dom gör) och gör vackra mönster. En söt liten kanna från Lena Linderholm

har följt mej länge genom livet, och den blev ännu vackrare nu när solen förgyllde den.

Våren är en fantastisk tid!

Gör nu inte som en del andra här i familjen,

 rusa fram, utan njut av den tid som är!

Den där bjärven...

Ja det var ju en och annan som hade lite funderingar om den. Den är ju egentligen så ruskig så man inte ska avbilda den, ännu mindre skriva om den...

Men håll i er...

 bilden lånad från nätet

 Nu har ju jag och Zambo haft turen att bara sett spår av den. Det räcker bra så.

Annars så...

 Tycker väl att det lyses upp av att det nu är första mars idag, ska väl ändå vara starten på en skön och lång vår? Vet inte riktigt vad jag sysslade med i skogen tidigare i veckan, bilden blev suddig, men stubben...den lyste! Kanske trollen, kanske solen...

 Tog en tur ut till det vanligtvis fågelrika området här i närheten, Kvismaren, tidigare i veckan. De första gästerna hade anlänt, såg väl lite vilsna och trötta ut, men de är väl ändå ett vårtecken, så säkert som något? Och snart kommer trakten att fyllas av både mer fåglar och av åskådare. Är glad att jag inte längre behöver ta den vägen till jobbet, det var ibland svårt att ta sig fram, för alla uppriggade utrustningar som skulle till för att de skulle se dessa bevingade gäster.

Vi har också hunnit med Berga äng i veckan. Hasseln blommar för fullt. Små korvade hängen, och nu när jag sen lägger upp bilden...så ser jag även den lilla honblomman uppe i bilden! Får nog bli ett besök till snarast...

Även gubben i stubben var hemma...eller stammen egentligen. Grinade illa när vi berättade att det kan komma några snörika dagar än. 

 ...Okej matte...självlysande stubbar, gubbar i stubbar, bjärv...man kan undra vad du går på...Tur du har mej!

Näe...jag är inte tjurig...tror jag...*skrattar*... Det är inte därför jag har uppehåll på bloggen, men...varifrån får ni alla andra er inspiration? Kameran...ja men den torkar ju snart ihop, inte blir det många bilder. Jo förresten, nu när solen gör ett gästspel så dammade jag av den. Hade sån tur att jag var ledig också nu ett par dagar.

Så...Zambo och jag har spårat...

 ...och vi kom överens om att det förmodligen är en Bjärv  (Pistvakt/Vintersaga ). Inte så vanliga kanske så här långt nedåt landet, men liksom vargen så kan den väl också vandra långa sträckor. Tur det var ljusan dager, för ingen av oss är direkt modig...

Och vyerna här omkring, ja de blir näst intill vykortsvackra på dagen.

 (ja, jag vet...bilden blev lite för stor...men vill sjutton inte minska ned den!)

 Kvällarna...ja då tar naturens målare fram en ny färgpalett...

 Himlen ändrar sig hela tiden, det gäller att hinna med.

"du matte...den där bjärven...jag håller lite koll på den tror jag...näe, jag är inte alls rädd, men man vill ju veta..."

Annars så...ja det är som vanligt. Förutom då att blogglusten inte har kommit tillbaka, tror jag...

Ha det så gott vänner!!

Kanske ses vi till våren...

...för just nu känner jag att jag inte har så mycket att tillföra här i bloggvärlden.

Självklart kommer jag att hälsa på hos er då och då, men kanske inte som förr...

Var rädda om er vänner, lev livet medans du är i livet.

Kram kram

Det var nästan som att skrapa en trisslott i tvrutan...

 ...man tror inte det är riktigt sant, när solen tittade fram en stund på eftermiddagen igår.

Jag slängde allt jag hade för händer och tog med Zambo ut på en promenad, ja han protesterade inte.

Vi tog en sväng i nästa bygata, rakt över från vår. 

Han har ju sina favoritplatser.

 För en bit längre bort går nämligen hans "kompisar".

Står de nu inte vid staketet så han får hälsa, ja då sätter han sig och väntar. Ibland kommer de inte, och ja...då får matte locka lite extra på sin hund för att vi ska komma vidare.

Det är något speciellt med får, förutom att de ibland behövs räknas in nattetid...Dels påminner de mej om Gotland, och sen ser de alltid så snälla ut.
Men säg det som vara för evigt...
...idag är vi tillbaka på ruta ett, eller regn på rutan. Det är verkligen november. Bara en vecka till, så får vi ta fram adventsstakarna, sätta upp lite ljusslingor (varför har dessa slingor en tendens att bli fler år från år...?) och genast blir det ljusare, lite trevligare. Så...härda ut en vecka till!! 
Och...snart är dags för att fixa till med julkorten igen. Första försöket slutade med 1-0 till Zambo, och tomteluvan fick sig en vända i tvättmaskinen...

 "...glöm att du får sätta på mej nå´n fånig luva i år och sen skicka runt förnedrande kort till folk..."
Nu var ni ju många som reagerade på det obemannade hotellet, och nu kan ju meddela, det kom en faktura via mejl...Först tänkte jag dra av för smöret, men sen vågade jag inte. Men ett litet omdöme om hotellet ska jag nog iallafall lämna.

Vi har varit på turné...

 ...innan ens tuppen hade vaknat gav vi oss iväg söderut.

Utan husbil.

Vädret var inte med oss, det var som att dra en blöt ullstrumpa över sig hela helgen.

Vi hade lite på agendan.

Lite affärer att uträtta först. 
Boendet...ja bara det är värt en historia för sig.

 Någon dag innan vi skulle åka så kom det ett sms..."hotellet är obemannat under helgen, portkoden för att komma in är ****, nyckeln till rummet ligger på receptionsdisken. Frukost finns på andra våningen, självservering...
Det var med viss tvekan vi slog portkoden och tassade in...Rummet helt okej. Och ja, det var ju inte så mycket som störde oss den natten...Hade jag hört någon eller något hade jag blivit riktigt rädd.
Men frukosten...

Det fanns en del godsaker i kylen till vänster, men...jag som älskar maffiga hotellfrukostar, med allt möjligt gott!!
Till råga på allt hade de glömt smör...
 Hann också besöka det amerika inspirerade Bella´s place.

Värt ett besök, men efter en stund började matgästerna titta lite konstigt på mej när jag gick där med kameran, så vi drog oss diskret ut igen.

Sen hälsade vi på nya vännerna vid Hanöbukten, eller delar av familjen är ju inte nya vänner, har ju "känt" matte i huset länge,  men asch...vi hälsade iallafall på!

Delar av familjen samlade för ett familjeporträtt.

En trevlig kväll med god mat, mycket prat, skratt och djupa funderingar.

Är man vid havet ska man också uppleva det.

 Nu var det så...havet varken välkomnade oss eller var speciellt inbjudande. Tvärtom.
Det blåste så det knappt gick att stå rakt, att ta bra bilder var en omöjlighet, men det kanske också visar på hur mycket det blåste...
Men som mannen i huset sa när vi sen satt i bilen iväg från hav och blåst..."..ja....nu har du väl iallafall känt och sett lite av havet...". Kunde ana en viss ironi i rösten.
Zambo då...
Ja han blev inackorderad hos goda vänner här i närheten.
Hundfolk. Som tycker om liv och rörelse.
Ungefär som när barnen var små packade matte väska och tog med sovkudde och godis.

"...ha du matte...nästa gång kan du lämna den där sovkudden hemma, dom hade faktiskt också en dubbelsäng..."
Nöjda med vår helg rattade vi hemåt, då slog det mej..
Hotellet var obemannat hela helgen...vi hade inte betalat!!
Fortsättning följer....

Men lilla vän...vad gör du här nu...??

Lite ensam, ser nästan ut som den gråter, så fel det blir när naturen och vädergudarna inte har riktigt bra kommunikation.
 Vi trotsar det gråa och tar våra skogspromenader.
För att liva upp det hela gömde jag mej bakom ett träd, stod där och hoade och skulle få Zambo att leta reda på mej...

Kulifejsan tyckte jag, men han stod där bara och tittade på mej som om jag inte var riktigt klok. Vi har tydligen inte riktigt samma humor...
 Oftast går vi ned till dammen och den gamla kvarnen.

 Där har också naturen haft sin gång.
Änderna som en gång simmade här till Zambos och mina stora glädje...

 ...ja dom har blivit mat för örnen som hittat ett nytt smörgåsbord. 
Tråkigt, men han ska väl också leva.
 Inte mycket som lyser upp eller blommar nu, de sista höstanemonerna ser ut att  krama varandra för att stå pall mot kyla och vind.
 I den gamla grytan har jag planterat ett par julrosor, de sålde billiga på vår lilla Ica så då kunde jag inte stå emot.

 Dekorerade och klädde in det hela med mossa och lite kottar. 
Men...var är kottarna??

 "...titta inte på mej, jag känner inte till något i detta fall...inte alls..."