Ifjol arbetade 22 procent av finländska arbetstagare på distans. Det är mer än en femtedel av hela arbetskraften.
I många andra europeiska länder är siffran mycket lägre. Till exempel i Estland är siffran 12 procent, i Danmark ungefär 8 procent och medeltalet bland euroländerna är 10 procent.
Finländarna hade lätt att övergå till distansarbete när pandemin kom
Varför distansarbetar så många finländare? Frågan går till Penna Urrila, chefsekonom på Finlands näringsliv EK, som ger fyra potentiella orsaker:
- Finland har länge haft de tekniska färdigheterna för distansarbete. När pandemin kom var det naturligt att övergå till distansarbete i relativt stor skala.
- Under pandemin hade vi en strikt distanspolicy. Effekterna av den håller ännu i sig.
- Många arbetsgivare i Finland verkar ha en mjukare attityd till distansarbete än i andra länder. I USA har till exempel många arbetsgivare tvingat folk tillbaka till arbetsplatsen.
- Många stora arbetsgivare i den offentliga sektorn i Finland har skurit ner antalet fysiska arbetsplatser. Där väntas inte en återgång till tiden före pandemin.
I Närpes stad vill de flesta arbeta på kontoret: ”Arbetsgemenskapen är jätteviktig”
Närpes stad har haft en ganska försiktig linje kring distansarbete, berättar stadsdirektör Mikaela Björklund. En del har fått jobba på distans någon dag i veckan, men då tar man själv ansvar över att man har en bra nätuppkoppling och att det finns goda ergonomiska förutsättningar för att jobba hemma.
Nyligen uppdaterade däremot staden sina direktiv kring distansarbete. Nu är det möjligt med en till tre dagars distansarbete, enligt avtal och i samråd med förmannen, säger nya personalchefen Frans Grönholm.
Vad är fördelarna med att arbetstagarna jobbar på plats?
– Det handlar nog främst om den där arbetsgemenskapen. Den är jätteviktig, säger Grönholm.
Grönholm arbetade under pandemin på en annan arbetsplats och säger att det märktes väldigt bra där att han som nyanställd där inte kom lika enkelt in i gemenskapen. Det var svårare att fråga folk om råd. Samma kan han inte säga om Närpes stad.
– Fast jag är relativt ny här så känns det helt annorlunda. Jag vet vem jag ska fråga och man kan alltid gå in i någons rum. Gemenskapen är nog helt annan när man får vara på plats, säger Grönholm.
Han säger också att de allra flesta är på kontoret, trots att det finns distansmöjligheter.
Mikaela Björlund ser många fördelar med att vara på plats, men säger att distansarbete kan vara ett bra verktyg när man jobbar med en beredning och behöver tid att koncentrera sig.
– Då kan det nästan vara kontraproduktivt att vara på plats här i stadshuset för att vi har en så bra gemenskap. Då blir det ju lätt att man låter sig inspireras och distraheras av varandra, säger hon.
Vad tror du om framtiden? Kommer ni att gå in för mera distansarbete eller hålla det på den här nivån?
– Så länge vi människor fungerar som vi gör i dag så tror jag den här medelvägen som vi nu har är ganska bra. De allra flesta människor behöver social gemenskap för att må bra i det långa loppet, säger Björklund.
Det fysiska mötet är viktigt
Det individuella arbetet kan dra nytta av distansarbete, men det är mycket svårare att planera verksamheten om många distansarbetar. Det säger Sinimaaria Ranki, ledande expert vid Arbetshälsoinstitutet.
Ranki berättar att Arbetshälsoinstitutet just nu arbetar med en rapport som ska komma ut hösten 2025, där man frågar sig varför folk som distansarbetar ska komma tillbaka till arbetsplatsen.
Det man redan nu kan säga är att det fysiska mötet är viktigt. Det är viktigt för gemenskapen och det är viktigt för att sprida idéer och kunskap inom organisationen, säger Ranki. Där måste arbetsgivarna kunna erbjuda både möjlighet för diskussion och möjlighet att arbeta i lugn och ro på plats.
– Kärnfrågan är ju hur ett företag ska kunna föra en strategisk dialog, så att man får idéer och kunskap från arbetstagare, så man sedan kan hitta på nya produkter och nya servicemöjligheter. Och det är omständigare på distans, säger Ranki.
Produktivitet handlar också i slutändan om forskning och innovation. Det är det som skapar den ekonomiska tillväxten. Penna Urrila är tveksam till om mycket distansarbete hjälper produktiviteten i Finland, som just nu stampar på stället.
– Jag tror att kreativiteten på lång sikt är negativ. Vi är ändå kreativa varelser och vi vill vara tillsammans med kollegor, ofta i små grupper. Där kommer de bästa idéerna fram, säger Urrila.
Jobbar du på distans?
Arbetar du majoriteten av din tid på distans eller har du frågor om distansarbete? Har man vid din arbetsplats lyckats skapa gemenskap bland distansjobbarna? Hur i så fall? Berätta för oss.