Hoppa till innehållet

1 januari

Redigera länkar
Från Wikipedia
◄◄   ◄   1 januari   ►   ►►
Veckodag 2024: Måndag
Dec · Januari · Feb
Årets 1:a dag
364 dagar till årets slut
 (365 under skottår)
Må Ti On To Fr Lö Sö
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
2024
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons
finns media som rör 1 januari
Se även Mall:1 januari

1 januari är den 1:a dagen på året i den gregorianska kalendern. Det återstår 364 dagar av året (365 under skottår).

Återkommande bemärkelsedagar

[redigera | redigera wikitext]

Helgdagar

[redigera | redigera wikitext]

Högtider

[redigera | redigera wikitext]

Nationaldagar

[redigera | redigera wikitext]
  • Haiti Haiti (till minne av självständigheten från Frankrike 1804)
  • Sudan Sudan (till minne av självständigheten från Storbritannien 1956)

Flaggdagar

[redigera | redigera wikitext]

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]

Namnsdagar

[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan[2]

[redigera | redigera wikitext]

Den 1 januari är gemensam namnsdag för alla namn som inte finns med i namnlängden.[1]

  • Nuvarande – Nyårsdagen
  • Föregående i bokstavsordning
    • Nyårsdagen – Denna dag har aldrig haft något personnamn i den svenska almanackan, utan har sedan gammalt endast haft benämningen Nyårsdagen, vilket inte har ändrats.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Nyårsdagen
    • 1901–1985 – Nyårsdagen
    • 1986–1992 – Nyårsdagen
    • 1993–2000 – Nyårsdagen
    • Från 2001 – Nyårsdagen

I den finlandssvenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • I föregående i revideringar[4]
    • 1929 – Nyårsdag
    • 1950 – Nyårsdag
    • 1964 – Nyårsdagen
    • 1973 – Nyårsdagen
    • 1989 – Nyårsdagen
    • 1995 – Nyårsdagen
    • 2000 – Nyårsdagen
    • 2005 – Nyårsdagen
    • 2010 – Nyårsdagen
    • 2015 – Nyårsdagen
    • 2020 – Nyårsdagen

Händelser

[redigera | redigera wikitext]

Före 1900-talet

[redigera | redigera wikitext]
  • 153 f.Kr. – Upproren i romerska republikens hispaniska provinser tvingar årets konsuler att ta över sina ämbeten tidigare än årets traditionella inledningsdatum, som är 15 mars, en förändring som blir permanent. Det anses att konsekvensen blir att 1 januari från och med nu blir den första dagen på det romerska året.
  • 404 – De sista gladiatorspelen hålls i Rom. Anledningen är att det romerska riket nyligen har antagit kristendomen som statsreligion och därmed börjar förbjuda gamla romerska företeelser, som anses ”hedniska”, däribland gladiatorspel.
  • 1438 – Den österrikiske hertigen Albrekt II, som har blivit kung av Ungern två veckor tidigare, kröns i Stuhlweißenburg, några mil från Budapest. Senare samma år väljs han till både kung av Böhmen och av Tyskland, men stupar i ett fälttåg mot osmanerna året därpå.
  • 1501 – Ett antal svenska rådsherrar träffas för att "skydda Sverige mot kungens övervåld", vilket i klartext betyder att de tänker avsätta danske kung Hans som svensk regent. Sten Sture den äldre, Svante Nilsson (Sture) och Hemming Gadh är tre av de mest namnkunniga på mötet. Svenska rikets frihet från den danska kronan är därmed den deklarerade avsikten. Senare under året avsätts kungen och Sten Sture blir på nytt svensk riksföreståndare.
  • 1559 – Vid Kristian III:s död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Fredrik II.
  • 1719 – Sedan de svenska karolinersoldaterna i Trondheim, under Carl Gustaf Armfeldts befäl, har fått beskedet om Karl XII:s död en månad tidigare, inleder de en ödesdigra marsch för att återtåga till Sverige över fjällen, där många av dem fryser ihjäl i den kyla och snöstorm, som drabbar dem. De första soldaterna når byn Handöl i Jämtland den 3 januari, de sista den 13 januari.
  • 1739 – En fransk forskningsexpedition ledd av Jean-Baptiste Charles Bouvet de Lozier upptäcker en ö utanför den antarktiska kontinenten, som efter honom får namnet Bouvetön.[5] På grund av packis kan man dock inte landstiga där. 1928 annekteras ön för Norges räkning av en norsk expedition, vars medlemmar blir de första människor som landstiger på ön.
  • 1804 – Den franska kolonin Saint-Domingue, på västra delen av den västindiska ön Hispaniola, utropar sin självständighet från Frankrike, efter ett framgångsrikt slavuppror och antar namnet Ayiti (som betyder ”Jordens hem/moder” på ett av öns inhemska språk och ”Heligt land” på de afrikanska slavarnas). Frankrike erkänner dock inte självständigheten förrän 1825.
  • 1855 – Telegrafnätet mellan Sveriges viktigaste städer står klart och förbinds samtidigt med det europeiska nätet genom en kabel under Öresund.
  • 1869 – Hesslemeteoritens nedslag, första bevittnade meteoritnedslag i Sverige
  • 1879 – Sverige inför normaltid, så att landets klockor ska visa samma tid oavsett var i landet man befinner sig. Tidigare har det var så mycket som 24 minuters tidsskillnad mellan de västligaste och östligaste delarna av landet, eftersom man har gått efter solens position på himlen. Den nya enhetliga tiden kallas också järnvägstid, eftersom järnvägens exakta tidtabeller är en av anledningarna till att den införs. Tidigare har man nämligen på varje station fått ha en klocka för tågens tider och en för den lokala tiden och även tabeller för hur avgångstiderna ska räknas om till lokal tid.
  • 1892 – Immigrantstationen på ön Ellis Island i New Yorks inlopp öppnas för att ta emot invandrare till USA. Fram till dess att stationen stängs 1954 passerar 20 miljoner invandrare genom den, varav 12 miljoner släpps in i landet.

1900–1949

[redigera | redigera wikitext]
  • 1901 – De brittiska kolonierna New South Wales, Queensland, South Australia, Tasmanien, Victoria och Western Australia slås samman och bildar Statsförbundet Australien,[6] som en självstyrande dominion inom det brittiska imperiet, då den lag om detta, som har antagits av det brittiska parlamentet året innan, träder i kraft. Den nya staten blir alltså i stort sett självständig från Storbritannien, men behåller ändå den brittiska monarken (då drottning Viktoria) som formellt statsöverhuvud, som representeras i landet av en generalguvernör, även om det blir den australiska premiärministern, som i praktiken leder landets styrelse.
  • 1911 – Skånska Eslöv, som sedan 1875 har varit köping, då den bröts ut ur Västra Sallerups landskommun, eftersom den då började bli en betydande järnvägsknut, har nu vuxit tillräckligt för att få stadsprivilegium och därmed bli egen stad. Vid den svenska kommunreformen 1971 är orten också tillräckligt stor för att få bilda egen kommun.
  • 1912 – Sedan det kinesiska kejsardömet har störtats året innan utropas Kina till republik. Kejsar Puyi abdikerar den 12 februari, men får formellt behålla sin kejsartitel fram till 1924, då han fördrivs från den Förbjudna staden.
  • 1913 – Den svenska Socialstyrelsen börjar sin verksamhet, som innebär att vara förvaltningsmyndighet för frågor som rör hälso- och sjukvård i Sverige.
  • 1914 – De brittiska protektoraten Norra och Södra Nigeriaprotektoratet slås samman och bildar Kolonin och protektoratet Nigeria.[7] De båda tidigare protektoraten har funnits sedan 1900, men slås nu samman, för att man bättre ska kunna koordinera ekonomin i området och försvaret mot tyskarna, eftersom den militära spänningen mellan Storbritannien och Tyskland blir allt skarpare (på sommaren samma år utbryter första världskriget, där Storbritannien och Tyskland står på motsatta sidor).
  • 1925
    • Sedan den norska huvudstaden Oslo brann ner 1624 har den återuppbyggda staden haft namnet Kristiania efter den dåvarande dansk-norske kungen Kristian IV. Denna dag återtas dock det gamla namnet Oslo.
    • Lite mer än nio månader efter att Sveriges radio har grundats, under namnet AB Radiotjänst, inleds dess första radiosändningar, genom att Sven Jerring klockan 10.55 påannonserar en utsändning av högmässan från Sankt Jakobs kyrka i Stockholm. Radioprogrammet är till en början blygsamt, med några timmar varje kväll, men snart utökas det med en halvtimme mitt på dagen och redan 1933 sänder Radiotjänst ungefär åtta timmars radio om dagen.
  • 1926 – Den uppländska köpingen Lidingö, som har bildats 1910 genom ombildning av Lidingö landskommun, får stadsprivilegium och blir Lidingö stad. Vid kommunreformen 1971 ombildas den till Lidingö kommun.
  • 1928 – Var verksamheten på Centrala Flygverkstaden Västerås i full gång. Verkstadens syfte var främst reparation av flygplan och radiomateriel med en viss licenstillverkning av flygplan och detaljer till radioutrustning.
  • 1929 – Den svenska arbetsdomstolen inrättas och har till uppgift att göra domstolsprövningar i arbetsrättsliga mål. Fackföreningar och arbetsgivare kan väcka talan direkt i arbetsdomstolen, medan enskilda arbetstagare väcker talan i tingsrätten, varvid arbetsdomstolen blir högsta instans.
  • 1934 – Det amerikanska militärfortet Alcatraz, som ligger på ön Alcatraz Island i närheten av Golden Gate-bron i San Francisco, omvandlas till federalt fängelse, där alltså brottslingar från hela USA kan spärras in. Fram till stängningen 1963 försöker totalt 36 fångar fly, varav 15 omkommer under flyktförsöket och 18 åter infångas. Den 11 juni 1962 flyr fångarna Frank Lee Morris och John och Clarence Anglin, vilka aldrig infångas. Huruvida de lyckas fly är oklart, eftersom deras kroppar aldrig återfinns.
  • 1939 – På mosaiska församlingens förslag godkänner svenska regeringen att ta emot omkring 1 000 judar från Tyskland som transitoflyktingar. Församlingen får ansvaret för dem och viseringstvång införs för alla utomnordiska flyktingar till landet.
  • 1940 – Den värmländska orten Karlskoga, som har haft namnet sedan hertig Karls besök i slutet av 1500-talet, får stadsprivilegium och behåller namnet Karlskoga, även om det är på förslag att den nya staden ska anta namnet Bofors.
  • 1941 – Fem procents omsättningsskatt (oms) införs på så gott som all försäljning i Sverige. Anledningen är att man under det rådande andra världskriget vill öka statens inkomster och efter kriget (1947) avskaffas omsen, för att sedan återinföras 1960.
  • 1942
    • Den hälsingska köpingen Bollnäs slås samman med Björkhamre och bildar Bollnäs stad, som 1971 blir Bollnäs kommun.
    • Kumla landskommun i Närke får stadsprivilegium och bildar Kumla stad, vilken 1971 ombildas till Kumla kommun.
    • All offentlig belysning i Sverige inskränks och reklamskyltarna släcks. Detta är del av de allmänna mörkläggningskampanjer, som förs över större delen av Europa, för att besättningen på fientliga plan inte ska se att fälla bomber över landets territorium (för Sveriges del främst för att inte krigförande länders plan av misstag ska fälla bomber här).
  • 1944 – Det gamla svenska radioanropet Stockholm-Motala, som har använts för att Radiotjänst har sitt säte i Stockholm, men utsändningarna har skett via den kraftiga radiosändaren i Motala, byts ut mot Sveriges Radio.
  • 1947
    • Den danska fackföreningen Husassistenternas Fagforbund, som arbetar för att förbättra tjänsteflickornas arbetsförhållanden, byter namn till Husligt Arbejderforbund efter ett beslut föregående år.[8]
    • Källskatt (alltså att skatten dras från lönen innan löntagaren har fått pengarna, istället för att man ska behöva spara en del av lönen till skatt, som betalas in efteråt) införs i Sverige. För att underlätta detta införs samma dag personnummer, där samtliga svenska medborgare får ett niosiffrigt nummer, varav de första sex siffrorna utgör personens födelsedatum och de sista tre siffrorna är födelsenummer, som bland annat talar om vilket kön man har. En fjärde kontrollsiffra införs 1967.
  • 1948
    • Den nya svenska rättegångsbalken, som har antagits 1942, träder i kraft och är den ännu (2024) gällande.
    • En ny svensk lag om folkpension träder i kraft. I och med denna blir pensionen inte längre inkomstprövad och blir också en rättighet för alla svenska medborgare.

1950–1974

[redigera | redigera wikitext]
  • 1951 – Den värmländska köpingen Säffle får stadsprivilegium och blir därmed den sista svenska ort, som blir stad. Efter följande års kommunreform försvinner nämligen anledningen att utdela stadsprivilegier.
  • 1952 – Det svenska förbudet mot kloster, som har funnits sedan reformationen på 1500-talet, avskaffas och därmed blir det åter tillåtet att grunda kloster i Sverige. Det dröjer dock till 1963, innan Sveriges första moderna kloster grundas i skånska Glumslöv och även om den en gång svenska Birgittinorden har kunnat återvända till Sverige 1935 är det inte förrän samma år, som dess kloster i Vadstena återupprättas.
  • 1954 – Riktpriser, som är en rekommendation för prissättningen på varor och tjänster, införs i Sverige. Prissättningen blir dock fri i och med detta, så svenska affärer kan sätta vilka priser de vill.
  • 1955 – Lagen om allmän, obligatorisk sjukförsäkring, som har antagits av Sveriges riksdag 1947, träder i kraft. Därmed omfattas alla svenska medborgare av det sociala skydd, som den innebär.
  • 1956 – Den gemensamma brittisk-egyptiska kolonin Sudan blir helt självständig från sina moderländer,[9] efter att landet har haft självstyre sedan 1952, och blir republik med namnet Sudan. Redan före självständigheten har ett inbördeskrig utbrutit, vilket kommer att vara till 1972 och tio år senare utbryter på nytt.
  • 1959 – Den kubanska revolutionen avslutas, då president Fulgencio Batista flyr från Kuba och den kommunistiska gerillan under Fidel Castros ledning intar huvudstaden Havanna. Därmed tar kommunisterna makten i landet och Castro förblir i praktiken dess ledare fram till 2008, även om han till en början är premiärminister och först 1976 formellt blir president.
  • 1960
    • Kolonialmakten Frankrike och Förenta nationerna beviljar den afrikanska kolonin Kamerun självständighet,[10] sedan det har rått oroligheter i landet ända sedan andra världskrigets slut.
    • Den svenska omsättningsskatten, som under andra världskriget uttogs med fyra procent på all försäljning, men avskaffades 1947, återinförs, men nu med fyra procent. 1969 ersätts den av mervärdesskatt (moms).
  • 1961 – En ny svensk barnavårdslag införs, vilken ersätter den gamla från 1924.[11] Denna gäller fram till 1982, då den ersätts av socialtjänstlagen och lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
  • 1965 – Det svenska polisväsendet, som tidigare har varit kommunalt, förstatligas och landet indelas i 119 polisdistrikt (mot tidigare 554). Rikspolisstyrelsen blir central myndighet för polisen och leds av rikspolischefen. I och med denna reform tas också den sedan 1840 använda sabeln bort från polisens utrustning.
  • 1967
    • AB Stockholms Spårvägar, som har funnits sedan 1915, byter namn till Storstockholms Lokaltrafik, då man ända sedan 1925 har bedrivit annan kollektivtrafik än just spårvägstrafik i form av bland annat busstrafik.
    • En ny svensk affärstidslag införs, vilken ger affärerna rätt att ha kvällsöppet.
    • En mindre svensk kommunsammanslagning genomförs, varvid 95 av Sveriges kommuner försvinner, då de uppgår i andra kommuner. Endast fyra år senare genomförs en större kommunreform, då städerna avskaffas och flera kommunsammanslagningar genomförs.
    • Samtliga tullar inom Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) avskaffas. Det blir därmed tullfritt att sälja varor mellan organisationens medlemsländer (Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Österrike).
  • 1968 – Det svenska ecklesiastikdepartementet, som har sysslat med skol- och kyrkofrågor, byter namn till utbildningsdepartementet och kommer från och med nu enbart att handha frågor som rör utbildning. Departementschefen bytte titel från ecklesiastikminister till utbildningsminister redan 15 december året innan.
  • 1969 – Den svenska omsättningsskatten (oms) ersätts av mervärdesskatt (moms). Skillnaden mellan dessa är att oms endast har uttagits på slutförsäljningen av varor och tjänster, medan moms även uttas på alla mellanled.
  • 1970
    • Statsföretag AB bildas för att förvalta de offentliga företagen i Sverige. De har tillsammans 29 000 anställda. 1985 byter företaget namn till Procordia, men upplöses 1993.
    • En ny lag ger svenska utomäktenskapliga barn samma arvsrätt efter sina föräldrar som barn födda inom äktenskapet[12] samt rätt att ta faderns efternamn.[13]
    • Förbud mot professionell boxning införs i Sverige efter ett beslut i riksdagen 26 november året innan. Under 1980- och 1990-talen avslås flera motioner om att åter tillåta sporten, men 2007 är det åter tillåtet att utöva den, om man har länsstyrelsens tillstånd.
  • 1971
    • I en stor svensk kommunreform avskaffas de olika typer av kommuner, som tidigare har funnits i landet, för att ersättas med en enhetlig typ. I och med detta avskaffas också begreppet stad (vilket en del orter på senare år dock återtar) och antalet kommuner minskar genom sammanslagningar från ungefär 1 000 till som minst 277 i mitten av 1970-talet.
    • Så kallad ångervecka införs i Sverige på postorder-, telefon- och hemförsäljning. Detta ger kunden rätt att inom två veckor efter köptillfället häva köpet vid dessa typer av försäljning.
    • Det svenska riksskatteverket (RSV) inleder sin verksamhet. Det handhar frågor om beskattning, folkbokföring, bouppteckningar och indrivning.
    • Det gamla svenska gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan slås samman och ersätts av den enhetliga skolformen gymnasieskolan.
  • 1973 – Danmark, Irland och Storbritannien går med i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Därmed lämnar Danmark och Storbritannien EFTA.

1975–1999

[redigera | redigera wikitext]
  • 1975 – Den nya svenska regeringsformen träder i kraft. Första kammaren avskaffas och kungens roll blir symbolisk. Kommunernas rätt till självstyre och beskattning grundlagsfästs. Regeringsformen omfattar 13 kapitel med grundläggande bestämmelser om Sveriges statsskick. Här fastslås, att all offentlig makt utgår från folket, att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och att alla människor är lika inför lagen och har lika rösträtt. Därmed är också parlamentarismen officiellt inskriven i grundlagen, trots att den i praktiken har gällt i landet sedan 1917.
  • 1977 – Den svenska medbestämmandelagen (MBL), som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, träder i kraft.
  • 1978 – Svenskt Stål AB (SSAB) bildas efter ett riksdagsbeslut. Det tar över ståltillverkningen från de krisdrabbade företagen Stora Kopparbergs Bergslags AB, Gränges AB och Norrbottens Järnverk AB.
  • 1980 – En ändring av den svenska successionsordningen träder i kraft, vilken innebär att kronan från och med nu ska ärvas av regentens äldsta barn, oavsett kön (tidigare gick söner före döttrar). Den knappt åtta månader gamle prins Carl Philip, som dittills har varit Sveriges kronprins, förlorar därmed denna titel (han är från och med nu enbart prins) och hans äldre syster Victoria blir Sveriges kronprinsessa.
  • 1981 – Grekland blir medlem av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC).
  • 1984
    • Spanien och Portugal blir medlemmar av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC).
    • Det brittiska protektoratet Brunei, som ligger på den sydostasiatiska ön Borneos nordkust, blir helt självständigt. Det har varit sultanat sedan 1400-talet och detta ändras inte vid självständigheten, utan sultan Hassanal Bolkiah, som har innehaft posten sedan 1967, fortsätter att vara landets statsöverhuvud och är så än idag (2024).
  • 1985 – Den amerikanska musikvideokanalen VH1 inleder sina sändningar. Den vänder sig till en något äldre publik än föregångaren MTV.
  • 1988 – Asea och Brown Boveri gick samman och bildade ABB (Asea Brown Boveri Ltd), ett av världens största företag med inriktning mot elkraft.
  • 1990
    • Alf Lindahls Advokatbyrå i Stockholm, Dag Magnussons Advokatbyrå i Göteborg, Advokatfirman Lundius, Laurin och Ljungholm i Malmö, Lund och Kristianstad, Advokaterna Ramberg och Stenström i Helsingborg samt Carlbäck & Partners i Örebro går samman och bildar Advokatfirman Lindahl med säte i Stockholm och med namn efter den äldste delägaren Magnus Lindahl. Firman blir en av Sveriges största advokatbyråer och har idag (2024) omkring 370 anställda, varav 250 jurister.
    • Västerås firar tusenårsjubileum.
  • 1993
  • 1994
    • Den revolutionära vänsterrörelsen zapatisterna inleder ett uppror mot mexikanska staten i den sydliga delstaten Chiapas, vilket pågår än idag (2024).
    • Polis ingriper mot Harry Franzén, som säljer vin i sin ICA-butik i skånska Röstånga. Han åberopar Europeiska unionens monopolförbud, för att få sälja vin i en vanlig affär, trots att Sverige inte är medlem av EU.
  • 1995 – Sverige, Finland och Österrike blir medlemmar i Europeiska unionen (EU), som därmed utökas från 12 till 15 medlemsstater. I och med detta lämnar dessa länder också EFTA, som sedan dess består av Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.
  • 1997
    • Två svenska länsreformer genomförs, då Kopparbergs län byter namn till Dalarnas län, samtidigt som Malmöhus och Kristianstads län slås samman och bildar Skåne län.
    • En länsreform genomförs i Finland, då de dåvarande elva länen slås samman till fem stycken (med undantag för Åland, som står utanför länsindelningen). 2010 avskaffas de finska länen och ersätts av regioner.
  • 1998
  • 1999
    • Ett år efter att Västra Götalands län har grundats bildas även ett gemensamt landsting för länet, genom att landstingen i de tidigare länen slås samman.
    • Euron införs som valuta i Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike.

2000–2009

[redigera | redigera wikitext]
  • 2000
    • Svenska kyrkan skiljs från svenska staten. Därmed har Sverige inte längre någon officiell statskyrka och Svenska kyrkan blir ett trosförbund på lika villkor med övriga i Sverige.[16]
    • Köptes ABB Atom av British Nuclear Fuel Ltd (BNFL) och fick genom integrering i Westinghouse Electric Company namnet Westinghouse Atom AB. Tre år senare bytte företaget namn till Westinghouse Electric Sweden AB för att förstärka företagets globala kännemärke. Westinghouse ägs sedan oktober 2006 av Toshibagruppen.
  • 2001 – En ny svensk namnlängd antas, vilken är tänkt att skapa ordning i den förvirring, som har rått i almanackan under 1990-talet.
  • 2002 – Euroområdet invigs och euron ersätter de nationella valutorna i 12 av EU:s dåvarande 15 medlemsländer (Danmark, Storbritannien och Sverige är ej med i euroområdet). 11 av euroländerna har infört den nya valutan 1999 (Grekland införde den 2001) och under tiden fram tills nu har cirkuleringen av de gamla valutorna gradvis ersatts av euron (i form av sedlar och mynt), men från och med denna dag är de gamla valutorna ogiltigt betalningsmedel i medlemsländerna.
  • 2003
  • 2004
  • 2005
  • 2006 – Det svenska politiska partiet Piratpartiet grundas av Rickard Falkvinge. Det är ett enfrågeparti, eftersom det verkar för begränsning av upphovsrätt och patent, men inte tar ställning i andra politiska frågor.
  • 2007
  • 2008 – Cypern och Malta inför euron som valuta.
  • 2009
    • Den svenska FRA-lagen, som ger Försvarets radioanstalt rätt att bedriva signalspaning på kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser, träder i kraft. Den blir både innan och efter starkt kritiserad och anses vara ett starkt intrång i den personliga integriteten.
    • Den svenska diskrimineringsombudsmannen (DO) inrättas, med uppgift att se till att svenska lagar mot diskriminering efterlevs.
    • Slovakien inför euron som valuta.

2010–

[redigera | redigera wikitext]

Födda

[redigera | redigera wikitext]

Avlidna

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] ”Gemensam namnsdag”. www.isof.se. https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-arets-namn-och-handelser/handelser/gemensam-namnsdag. Läst 12 mars 2024. 
  2. ^ Namnlängdskommittén, Eva Brylla, red (2000). Namnlängdsboken: historien bakom namnen i almanackan. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden (1. uppl). Norstedts ordbok. ISBN 978-91-7227-204-0. Läst 12 mars 2024 
  3. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  4. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  5. ^ ”Norwegian Antarctic Territory” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Queen_Maude_Land.html. Läst 23 september 2012. 
  6. ^ ”Australia” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Australia.html. Läst 8 november 2012. 
  7. ^ ”Nigeria” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Nigeria.htm. Läst 7 november 2012. 
  8. ^ FOA – 1947
  9. ^ ”Sudan” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Sudan.html. Läst 7 november 2012. 
  10. ^ ”Cameroon” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Cameroon.html. Läst 25 januari 2013. 
  11. ^ Drabbade barn: aga och barnmisshandel i Sverige från reformationen till nutid Arkiverad 30 december 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Himmelstedt, Bernt: 20:e århundradets När Var Hur – 1970, Forum, 1999
  13. ^ Nationalencyklopedin: Sverige 1900-talet – 1970, Bokförlaget Bra Böcker, 2000
  14. ^ ”Czech Republic” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Czech_Republic.html#Czechoslovakia. Läst 23 september 2012. 
  15. ^ Motion 1992/93:Sk625 Drivmedelsskatter i Norrlands inland
  16. ^ Thorsten Sandberg (14 februari 2002). ”Kyrkan och staten – en historisk separation”. Populär historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/kyrkan-och-staten-en-historisk-separation/. Läst 26 december 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=1_januari&oldid=56119410”