Arabdvärguv

	Arabdvärguv; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Ugglefåglar; Strigiformes
Familj	Ugglor; Strigidae
Släkte	Otus
Art	Arabdvärguv; O. pamelae
Vetenskapligt namn
	§ Otus pamelae
Auktor	(Bates, 1937)
Synonymer
	Otus scops pamelae; Otus senegalensis pamelae; Arabisk dvärguv;

Arabdvärguv^[2] (Otus pamelae) är en nyligen urskild art uggla med utbredning på södra Arabiska halvön.^[3] Tidigare behandlades den som underart till afrikansk dvärguv (O. senegalensis), men skiljer sig genetiskt samt dräkts- och lätesmässigt. Den tros inte vara hotad och beståndet anses därför vara livskraftigt av IUCN.

Utbredning och systematik

Arabdvärguv förekommer enbart på södra Arabiska halvön, från sydvästra Saudiarabien till Oman.^[3] Den har tidigare behandlats som underart till afrikansk dvärguv (Otus senegalensis) och vissa gör det fortfarande^[4], men studier visar att den är väl skild genetiskt och att den även uppvisar tydliga morfologiska skillnader. Den har bland annat längre vingar, stjärt och tarser och den uppvisar skillnader i läte.^[5] Numera behandlas därför arabdvärguv som god art av de flesta taxonomiska auktoriteterna,^[3]^[1]^[6] som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Fåglar i bergstrakter i norra Somalia verkar dock ha liknande sång och kan vara en del av arabdvärguv.

Kännetecken

Utseende

Arabdvärguven är liten och mäter cirka 20 centimeter. Fågeln har en fjäderdräkt som väl kamouflerar den när den dagtid sitter uppe i ett träd. Den kan då även inta en kamouflageställning likt exempelvis hornugglan då den trycker mot stammen och smalnar av kroppsprofilen. Könen är lika. Den sitter upprätt och när den är lugn ses dess tofsar bara som två hörn som sticker upp på hjässan. I alert tillstånd reses de och syns väl.

Arten är till utseendet mycket lik afrikansk dvärguv, dvärguv (Otus scops) och blek dvärguv (Otus brucei). Den är rätt blek, med vita ögonbryn och vit tygel, ljust brungrå ovansida och gråbrun undersida som är mörkt streckad och bandad. Ögat är guldgult, näbben gråaktig och tårna gråbruna. Jämfört med afrikansk dvärguv är den ljuare och mindre kraftigt tecknad undertill. Blek dvärguv är större.^[7]

Läte

Lätet är ett grodliknande "prreeeuup" som upprepas var femte till åttonde sekund, ibland under långa perioder. Jämfört med afrikansk dvärguv är den hårdare, ljusare och med mer utdragna toner.^[7]

Levnadssätt

Fågeln förekommer i trädsamlingar i arida och klippiga områden med sparsam växtlighet. Kunskapen om dess häckningsbiologi är mycket begränsad, liksom födan som mestadels tros bestå av ryggradslösa djur och tillfälligtvis små ryggradsdjur. Arten tros vara huvudsakligen stannfågel.^[8]

Status och hot

Arten tros inte vara utsatt för något substantiellt hot och kategoriseras därför av internationella naturvårdsunionen IUCN som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen uppskattas till i storleksordningen 30 000 par.^[9]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Pamela Lovibond, bibliotekarie vid Athenaeum Club i London.^[10]

Referenser

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2017 Otus pamelae . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 januari 2020.
^ Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022.
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ BirdLife Sveriges Taxonomikommitté (2014) Förändringar i listan över holarktis fåglar, Vår Fågelvärld, vol.73, nr.2, sid:36-45
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
^ [a b] del Hoyo, J., N. Collar och J. S. Marks (2020). Arabian Scops-Owl (Otus pamelae), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.arasco1.01
^ del Hoyo, J., Collar, N. & Marks, J.S. (2018). Arabian Scops-owl (Otus pamelae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467334 16 november 2018).
^ Jennings, M. C. 2010. Atlas of the breeding birds of Arabia. Senckenberg Gesellschaft für Naturforschung and King Abdulaziz City for Science and Technology, Frankfurt am Main, Germany and Riyadh.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Källor

Mikkola, H. (2012) Owl of the World, Christopher Helm, London.
Pons, J.-M. et al. (2013) Areappraisal of the systematic affinities of Socotran, Arabian and East African scops owl (Otus, Strigidae) using a combination of molecular, biometric and acoustic data. Ibis, vol.155, sid:518-533

Externa länkar

Wikispecies har information om arabdvärguv.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör arabdvärguv.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2017 Otus pamelae . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 januari 2020.

[BirdLife-2] Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022.

[CC-3] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

[H&M-4] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[VF-5] BirdLife Sveriges Taxonomikommitté (2014) Förändringar i listan över holarktis fåglar, Vår Fågelvärld, vol.73, nr.2, sid:36-45

[IOC-6] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.

[BOW-7] [a b] del Hoyo, J., N. Collar och J. S. Marks (2020). Arabian Scops-Owl (Otus pamelae), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.arasco1.01

[8] Hoyo, J., Collar, N. & Marks, J.S. (2018). Arabian Scops-owl (Otus pamelae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467334 16 november 2018).

[9] Jennings, M. C. 2010. Atlas of the breeding birds of Arabia. Senckenberg Gesellschaft für Naturforschung and King Abdulaziz City for Science and Technology, Frankfurt am Main, Germany and Riyadh.

[10] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]