Hoppa till innehållet

bell hooks

Från Wikipedia
bell hooks
bell hooks, 2009.
FöddGloria Jean Watkins[1]
25 september 1952[2][3][4]
Hopkinsville, Kentucky, USA
Död15 december 2021[5] (69 år)
Berea, Kentucky, USA
Andra namnbell hooks
Medborgare iUSA[6]
Utbildad vidStanford University, filosofie kandidat[1]
Hopkinsville High School
University of California, Santa Cruz, filosofie doktor, [7]
SysselsättningFilosof, universitetslärare, författare[8]
ArbetsgivareUniversity of Southern California
San Francisco State University
Yale University (1985–1988)[1]
Oberlin College (1988–1994)[1]
City University of New York (1994–2004)
Berea College (2004–2021)[9]
Utmärkelser
American Book Awards (1991)
Redigera Wikidata

Gloria Jean Watkins, mer känd som bell hooks, född 25 september 1952 i Hopkinsville i Kentucky, död 15 december 2021 i Berea i Kentucky,[10] var en amerikansk professor, författare, feminist och politisk aktivist.[11]

hooks var sedan 1990-talet en av den amerikanska feminismens förgrundsgestalter. Hennes arbete med kön, etnicitet, klass och sexualitet har haft stor betydelse för en bredare förståelse av feminism och intersektionalitet.[12][13]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

bell hooks var professor i afroamerikanska studier och engelska vid Yale, och lektor (Associate Professor) i Women's studies och amerikansk litteratur vid Oberlin College i Ohio. 2014 grundade hon bell hooks Institute vid Berea College i Berea i Kentucky.[14]

Namn och idéer

[redigera | redigera wikitext]

Namnet bell hooks tog hon från sin gammelmormor. Hon stavade hela namnet med gemener då hon vill dra uppmärksamhet till verket, inte till namnet.[15]

hooks definierade feminismen som "en rörelse för att stoppa sexism, utnyttjande av kvinnor och förtryck." Hon förenade feminismen med ett tydligt klassperspektiv och kritiserade den hegemoni som hon ansåg finns inom traditionell amerikansk feminism, där vita medelklasskvinnor främst formulerade problem och lösningar.

I en av sina mest kända böcker, Ain’t I a Woman? skrev hon om rasismens historiska konsekvenser för svarta kvinnor, medias stereotyper om svarta kvinnor, och om "white-supremacist-capitalist-patriarchy", vit makt-kapitalist-patriarkatet.[16][17]

Influenser

[redigera | redigera wikitext]

hooks inspirerades bland annat av sin gammelmormor Bell Hooks och av den afroamerikanska slaverimotståndaren och feministen Sojourner Truth (vars tal Ain't I a Woman? inspirerade hooks första längre text).[16] Andra influenser var den brasilianske utbildaren Paulo Freire (vars perspektiv på utbildning hon tar till sig i sin teori om engagerad pedagogik), den peruanske pedagogen, teologen och dominikanerprästen Gustavo Gutiérrez, psykologen Erich Fromm, dramatikern Lorraine Hansberry, buddhistmunken Thich Nhat Hanh,[18] den amerikanske författaren James Baldwin, den guyanska historikern Walter Rodney, och medborgarrättskämparna Malcolm X och Martin Luther King Jr.[19][20]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

bell hooks har rankats som en av de mest inflytelserika amerikanska tänkarna av Publishers Weekly och The Atlantic.[21] Hon har mottagit bland annat

  • The American Book Awards/Before Columbus Foundation Award
  • The Writer's Award från Lila Wallace-Reader's Digest Fund
  • The Bank Street College Children's Book of the Year

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

hooks har skrivit mer än 30 böcker. Däribland:

  • Ain’t I a woman? (1981)[16][22]
  • Feministisk teori: Från marginal till centrum (Engelsk utgåva: Feminist Theory: From Margin to Center (1984)[23]
  • Talking Back: Thinking feminist, thinking Black (1989)
  • Yearning: race, gender, and cultural politics (1990)
  • Breaking bread: insurgent Black intellectual life (1991)
  • Black Looks: Race and representation (1992)
  • Sisters of the yam: Black women and self-recovery (1993)
  • Teaching to transgress: education as the practice of freedom (1994)
  • Outlaw culture: resisting representations (1994)
  • Killing rage: ending racism (1995)
  • Art on my mind: visual politics (1995)
  • Reel to real: race, sex, and class at the movies (1996)
  • Bone Black: Memories of Girlhood (1996)
  • Wounds of passion: a writing life (1997)
  • Remembered rapture: the writer at work (1999)
  • Justice: childhood love lessons (2000)
  • All about Love. New Visions (2000)[24]
  • Feminism is for Everybody. Passionate Politics (2000)[24][25][26]
  • Where we stand: class matters (2000)
  • Salvation: Black people and love (2001)
  • Communion: the female search for love (2002)
  • Teaching community: a pedagogy of hope (2003)
  • Rock my soul: Black people and self-esteem (2003)
  • The will to change: men, masculinity, and love (2004)
  • Space (2004)
  • We Real Cool: Black Men and Masculinity (2004)
  • Soul sister: women, friendship, and fulfillment (2005)
  • Witness (2006)
  • Homegrown: engaged cultural criticism (2006)
  • Belonging: a culture of place. New York: Routledge (2009)
  • Teaching critical thinking: practical wisdom (2010). New York: Routledge
  • Appalachian elegy: poetry and place (2012)
  • Writing beyond race: living theory and practice (2013)
  • Uncut Funk: A Contemplative Dialogue (2018)

Barnböcker

[redigera | redigera wikitext]
  • Happy to be nappy 1999
  • Homemade Love 2002
  • Be boy buzz (2002)
  • Skin again (2004)
  • Grump groan growl (2008)

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d] läs online, www.egs.edu , läst: 25 september 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6rn5sgw, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/bell-hookstopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ FemBios databas, FemBio-ID: 13835, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ bell hooks death: Celebrated author and feminist dies, aged 69 (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: EBchecked/topic/271343/bell-hookstopic/Britannica-Online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Worldcat, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, bereaarchives.libraryhost.com .[källa från Wikidata]
  10. ^ bell hooks death: Celebrated author and feminist dies, aged 69 (engelska)
  11. ^ Anna Remmets (24 oktober 2014). ”Hon skapar sprickor i maktens språk”. Fria Tidningen. http://www.fria.nu/artikel/115744. Läst 15 december 2021. 
  12. ^ Rastogi, Vartika (5 januari 2021). ”Lessons In Intersectional Feminism From bell hooks” (på brittisk engelska). Feminism In India. https://feminisminindia.com/2021/01/06/bell-hooks-indian-feminism/. Läst 15 december 2021. 
  13. ^ Goodman, Elyssa (12 mars 2019). ”How bell hooks Paved the Way for Intersectional Feminism” (på amerikansk engelska). them.. https://www.them.us/story/bell-hooks. Läst 15 december 2021. 
  14. ^ ”bell hooks Institute” (på amerikansk engelska). bell hooks Institute. https://www.bellhooksinstitute.com/. Läst 16 december 2021. 
  15. ^ ”bell hooks | Biography, Books, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/biography/bell-hooks. Läst 16 december 2021. 
  16. ^ [a b c] litteratur, Av Hanna i Akademisk (14 juni 2014). ”Recension: hooks, bell; Ain't I a woman; 1981”. Feministbiblioteket. https://feministbiblioteket.se/recension-hooks-bell-aint-woman-1981/. Läst 15 december 2021. 
  17. ^ Eddo-Lodge, Reni (2018-08-13). Varför jag inte längre pratar med vita om ras. Modernista. ISBN 978-91-7781-365-1. https://books.google.se/books?id=lctoDwAAQBAJ&pg=PT141&lpg=PT141&dq=vit+makt-kapitalistiska-patriarkatet+bell+hooks&source=bl&ots=Sg_b7KxNLj&sig=ACfU3U21AM6bjQsCV-ZOoTB8K2AQUPrK1Q&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjjsfaI6-v0AhWi-yoKHaDYD7IQ6AF6BAgaEAM#v=onepage&q=vit%20makt-kapitalistiska-patriarkatet%20bell%20hooks&f=false. Läst 17 december 2021 
  18. ^ hooks, bell. ”A Beacon of Light: bell hooks on Thich Nhat Hanh - Lion's Roar” (på amerikansk engelska). https://www.lionsroar.com/a-beacon-of-light-bell-hooks-on-thich-nhat-hanh/. Läst 15 december 2021. 
  19. ^ ”IAPL 2001 KEYNOTE SPEAKER”. web.archive.org. 31 januari 2007. Arkiverad från originalet den 31 januari 2007. https://web.archive.org/web/20070131175411/http://www.iapl.info/CONFERENCE_HISTORY/IAPL_2001/iapl_2001_keynote_speaker.htm. Läst 15 december 2021. 
  20. ^ Brosi, George; Hooks, Bell (2012). ”The Beloved Community: A Conversation between bell hooks and George Brosi”. Appalachian Heritage 40 (4): sid. 76–86. doi:10.1353/aph.2012.0109. ISSN 2692-9287. https://muse.jhu.edu/article/488754. Läst 15 december 2021. 
  21. ^ ”Bell Hooks” (på amerikansk engelska). The Sophia Institute. https://thesophiainstitute.org/profiles/bell-hooks/. Läst 16 december 2021. 
  22. ^ ”Ain't I a Woman: Black Women and Feminism”. GoodReads. https://www.goodreads.com/book/show/250792.Ain_t_I_a_Woman. Läst 15 december 2021. 
  23. ^ bell hooks (1984). Feminist Theory: From Margin to Center. https://funceji.files.wordpress.com/2017/08/bell_hooks_feminist_theory_from_margin_to_centebookzz-org_.pdf 
  24. ^ [a b] ÖHMAN, ANNELIE BRÄNSTRÖM (14 juni 2001). ”hooks budskap är politisk dynamit i sammetsfodral | ANNELIE BRÄNSTRÖM ÖHMAN”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/hooks-budskap-ar-politisk-dynamit-i-sammetsfodral. Läst 15 december 2021. 
  25. ^ ”Feminism is for Everybody by bell hooks” (på amerikansk engelska). Pluto Press. 8 mars 2017. https://www.plutobooks.com/blog/feminism-is-for-everybody-bell-hooks/. Läst 15 december 2021. 
  26. ^ Debatt, Av Hanna i (13 januari 2012). ”hooks, bell; Feminism is for everybody; 2000”. Feministbiblioteket. https://feministbiblioteket.se/hooks-bell-feminism-is-for-everybody-2000/. Läst 15 december 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bell_hooks&oldid=55399416”