Hoppa till innehållet

Storgröe

Från Wikipedia
Storgröe
Status i Sverige: Nära hotad[1]
Status i Finland: Nära hotad[2]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFanerogamer
Magnoliophyta
KlassEnhjärtbladiga blomväxter
Liliopsida
OrdningGräsordningen
Poales
FamiljGräs
Poaceae
SläkteGröen
Poa
ArtStorgröe
Poa remota
Vetenskapligt namn
§ Poa remota
AuktorForselles
Synonymer
Molinia remota (Forselles) Hartm.[3]
Glyceria norvegica Sommer.[4]
Hydropoa remota (Forselles) Dumort.[5]
Glyceria remota (Forselles) Fr.[6]
Poa molinioides Trin. ex Trautv.[7]
Poa sudetica var. remota (Forselles) Fr.[8]
Poa asiaeminoris H.Scholz & Byfield[9]
Panicularia remota (Forselles) Kuntze[10]

Storgröe (Poa remota) är en art av växter[11] som beskrevs av Forselles. Storgröe ingår i släktet gröen, och familjen gräs.[12][13][14] Enligt den finska rödlistan[15] är arten nära hotad i Finland. Enligt den svenska rödlistan[1] är arten nära hotad i Sverige. Arten förekommer i Skåne, Öland, Kalmar län (fastlandet), Kronobergs län, Jönköpings län, Västra Götaland, Östergötland, Södermanland, Stockholms län, Uppland, Västmanland, Närke, Värmland, Dalarna, Gävleborgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län. Arten har tidigare förekommit i Blekinge men är numera lokalt utdöd. Artens habitat är granmyrar. Inga underarter finns listade.[12]


  1. ^ [a b] Gärdenfors Ulf, red (2010). Rödlistade arter i Sverige 2010 = The 2010 red list of Swedish species. Uppsala: Artdatabanken i samarbete med Naturvårdsverket. Libris 11818177. ISBN 978-91-88506-35-1. http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/om-oss/publikationer/bocker/2010-rodlistade-arter-i-sverige-2010/. Läst 9 november 2012  Arkiverad 26 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Pertti Uotila, Henry Väre (2019). ”Finsk rödlistning av storgröe – Poa remota (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.40468. Läst 22 mars 2022. 
  3. ^ Hartm. (1843) , In: Handb. Skand. Fl. , ed. 4: 33
  4. ^ Sommer. (1837) , In: Kongl. Vetensk. Acad. Handl. 1837: 254
  5. ^ Dumort. (1868) , In: Bull. Soc. Roy. Bot. Belgique 7: 67
  6. ^ Fr. (1839) , In: Novit. Fl. Suec. Mant. 2: 5
  7. ^ Trin. ex Trautv. (1884) , In: Trudy Imp. S.-Peterburgsk. Bot. Sada 9: 331
  8. ^ Fr. (1839) , In: Novit. Fl. Suec. Mant. 2: 11
  9. ^ H.Scholz & Byfield (2000) , In: Turkish J. Bot. 23: 265
  10. ^ Kuntze (1891) , In: Revis. Gen. Pl. 2: 782
  11. ^ Forselles (1807) , In: Acta Inst. Linn. Upsal. 1: t. 1
  12. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (11 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/poa+remota/match/1. Läst 24 september 2012. 
  13. ^ WCSP: World Checklist of Selected Plant Families. Govaerts R. (ed). For a full list of reviewers see: http://apps.kew.org/wcsp/compilersReviewers.do, 2010-12-03
  14. ^ Dyntaxa Poa remota
  15. ^ (på finska) Suomen lajien uhanalaisuus 2010= / The 2010 red list of Finnish species. Helsinki: Ympäristöministeriö. 2010. Libris 12130085. ISBN 978-952-11-3805-8. http://www.ym.fi/fi-FI/Ajankohtaista/Julkaisut/Erillisjulkaisut/Suomen_lajien_uhanalaisuus__Punainen_kir%284709%29. Läst 15 oktober 2015  Arkiverad 9 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]