Damaratärna

	Damaratärna; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Vadarfåglar; Charadriiformes
Familj	Måsfåglar; Laridae
Släkte	Sternula
Art	Damaratärna; S. balaenarum
Vetenskapligt namn
	§ Sternula balaenarum
Auktor	Strickland, 1852
Synonymer
	Sterna balaenarum

Damaratärna^[2] (Sternula balaenarum) är en afrikansk fågel i familjen måsfåglar inom ordningen vadarfåglar.^[3]

Utseende och läten

Damaratärnan är en mycket liten tärna, i samma storlek som småtärnan. Den skiljer sig från denna i häckningsdräkt genom sin heltäckande svarta hätta, helsvarta näbb, mer enhetligt grå vingar samt grå övergump. Lätet är ett vitt ljudande, snabbt tjitt-ick, gällare än småtärnans läte.

Utbredning och levnadssätt

Häckning

Fågeln häckar framför allt utmed kusten i Namibia (runt 90% av populationen återfinns mellan Oranjefloden och Cunenefloden^[4]) men även norrut till Cabinda i Angola och söderut till Kapprovinsen i Sydafrika. Häckningen sker mestadels mellan slutet av oktober och mars, i småkolonier med oftast färre än 40 par.^[4] Den föredrar sten- eller grusstränder, saliner och dynområden, ibland i skyddade vikar i direkt anslutning till kusten men ofta flera kilometer inåt landet.^[5] Den kan också häcka på klippavsatser och återställda före detta diamantgruvor, framför allt på platser där den har god utsikt.^[6] Endast ett fåtal har konstaterats häcka på öar.^[7] Fågeln lägger ett, sällsynt två, ägg som ruvas i 18-22 dagar.^[5]

Efter häckning

Efter häckningen samlas upp emot tusentals fåglar utmed den namibiska kusten som sedan flyttar norrut till Nigeria och Ghana.^[7] Här är den som vanligast mellan juli och oktober när strömmar gör att fisk kommer nära stränderna för att para sig.^[5]^[7] Ett hundratal individer stannar i häckningsområdet året runt.

Föda

Damaratärnan födosöker mest nära land i grunda vatten: laguner, vikar, saliner och i bränningar.^[5] Tillfälligtvis rör den sig längre ut, maximalt 5 km från land.^[7] Fågeln lever av småfisk och små bläckfiskar.^[4]

Status och hot

Damaratärnans utbredningsområde är relativt stort, men beståndet är litet med uppskattningsvis endast 2200–5700 vuxna individer. Den tros också minska i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN bedömer den trots detta inte vara hotad och kategoriserar den som livskraftig.^[1]

Systematik

Tärnorna i Sternula fördes tidigare till Sterna men DNA-studier^[8] visar att de är avlägset släkt, varför de numera urskiljs i ett eget släkte.

Referenser

^ [a b] Birdlife International 2021 Sternula balaenarum (på engelska). Från: IUCN 2021. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 10 december 2021.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
^ [a b c] Braby J. 2011. The conservation and biology of the Damara Tern in Namibia. PhD Thesis, University of Cape Town.
^ [a b c d] del Hoyo, J., Elliott, A., and Sargatal, J. 1996. Handbook of the Birds of the World, vol. 3: Hoatzin to Auks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
^ Harrison, J. A.; Allan, D. G.; Underhill, L. G.; Herremans, M.; Tree, A. J.; Parker, V.; Brown, C. J. 1997. The atlas of southern African birds. BirdLife South Africa, Johannesburg.
^ [a b c d] Hockey, P.A.R., Dean, W.R.J. and Ryan, P.G. 2005. Roberts birds of southern Africa. Trustees of the John Voelcker Bird Book Fund, Cape Town, South Africa.
^ Bridge, E. S.; Jones, A. W. & Baker, A. J. (2005): A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution Molecular Phylogenetics and Evolution 35: 459–469.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör damaratärna.
Bilder & media
Wikispecies har information om Sternula balaenarum.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2021 Sternula balaenarum (på engelska). Från: IUCN 2021. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 10 december 2021.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01

[b-4] [a b c] Braby J. 2011. The conservation and biology of the Damara Tern in Namibia. PhD Thesis, University of Cape Town.

[hbw-5] [a b c d] del Hoyo, J., Elliott, A., and Sargatal, J. 1996. Handbook of the Birds of the World, vol. 3: Hoatzin to Auks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[6] Harrison, J. A.; Allan, D. G.; Underhill, L. G.; Herremans, M.; Tree, A. J.; Parker, V.; Brown, C. J. 1997. The atlas of southern African birds. BirdLife South Africa, Johannesburg.

[hockey-7] [a b c d] Hockey, P.A.R., Dean, W.R.J. and Ryan, P.G. 2005. Roberts birds of southern Africa. Trustees of the John Voelcker Bird Book Fund, Cape Town, South Africa.

[8] Bridge, E. S.; Jones, A. W. & Baker, A. J. (2005): A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution Molecular Phylogenetics and Evolution 35: 459–469.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]