Gardengate och årets alla tröjor

För ett år sedan stickade jag en turkos Gardengate. Nu har jag stickat ännu en, en som passar lite bättre efter att den första krympte som bara ull kan krympa. Sånt som händer när man använder ullplagg och tvättar lite för hårt. 

Min nya Gardengate är stickad i norsk pälsull, Sölje från Hillesvåg, ett underbart garn men inget för den som tycker att ull sticks.

Nog ser mönstret ut att kunna finnas på en gammal järngrind?

Knapparna tog jag från den första koftan, de krympte inte i tvätten. 

😅

Eftersom turkos är en ljuvlig färg så fortsatte jag med en tröja med spetsok. Den ligger nu på tork i tvättstugan och väntar på att få användas.

Tröjan är det tionde och sista plagget jag stickat till mig själv i år. 

Mest ull, lite bomull/lin/viscose och en gnutta alpacka-merino.

Nordbakkan, Pure Fuzz, två Ravello, Budding, Otra Yoke, Gardengate, Majsan och Islander.

Grellow på något sätt

Grått och gult, ibland kallat grellow (grey + yellow), är precis vad det är just nu.

Grått och gult var man än tittar.

Jag har aldrig varit särskilt förtjust i gult, förmodligen för att jag ser sjuk ut om jag har gult på mig, men jag börjar ändra mig. Gult är vackert, särskilt en gråmulen höstdag.

Mandelträdet i gul kostym är verkligen magnifikt.

Min mjuka Pure Fuzz-tröja växer långsamt. Det är tungt för händerna att sticka med tjocka stickor men jag vill så gärna ha den här mjuka mysiga tröjan så jag fortsätter.

Så fort ärmarna är färdiga är det bara raksträcka kvar. 

Jag kanske skulle sy mig en gul kjol att ha till?

Nej det ska jag inte, men kanske en turkos.

Kalasform

Att det är en extra timme just den här helgen är jag mer än tacksam för, för oj vilken intensiv vecka det varit. Egentligen skulle jag nog behövt en extra helg direkt efter den som snart är slut, men en timme är bättre än inget.

 

Vintertid alltså, det betyder väl att vi går in i lågtempo under några månader, tänder brasor och ljus och sover mer per dygn än resten av året? Mitt sömnbehov ökar i alla fall med mängden mörker och jag är nog inte ensam om att känna så.

Alla utemöbler är undanställda för de kommande höst- och vinterstormarna utom gruppen som står ner mot bryggam. Katterna tycker om att sitta där och spana och speja så den får nog stå framme, precis som förra vintern.

Dagens färgklick i trädgården är mandelträdet som nu är limegrönt och gult.

Min Pure Fuzz-tröja, som inte är någon färgklick över huvud taget, har fått lite uppmärksamhet. Det känns ovanligt att sticka i mörkgrått men jag tror att det kommer bli en väldigt användbar tröja och 

passformen är fantastisk än så länge med en sadelformad axel

och på tal om axel så har vi firat Axel i dagarna två. Hurra!

Intressant

Det är otroligt intressant hur ont i kroppen man kan få av att anstränga hjärnan. Alla har inte upplevt det, många förstår nog inte alls hur det är möjligt, men för en del märks sambandet mellan hjärnansträngning och värk i övriga kroppen väldigt tydligt.

 

Det är ingen tvekan om att allt i kroppen hänger ihop på mer än ett sätt. Den lilla växeltelefonisten i mitt huvud har blivit helt förvirrad och kopplar sladdar och kontakter lite hur som helst. Stackarn, inte undra på att det känns.

Hur som helst, min senaste stickning får vänta till en dag med mindre värk. Det är en Pure Fuzz i design av Eli/Skeindeer knits och garnet är underbart mjukt Cielo från danska Holst Garn. 

Mönstret är enkelt och genialt, precis sånt som jag gillar.

Med en rosa ton

Det har varit en regnig, blåsig och kylig helg här vid havet så vila har varit huvudsysselsättningen. Precis vad jag behövde. 

Några timmar tillbringades med pennor och penslar och

självklart har utvecklingen i trädgården inspekterats. 

Det finns nu flera familjer med fågelungar i viken

och äppelträdet är vitt och rosa som en gräddtårta med bär på. 

På stickorna är det ränder i rosa och vinrött. Just nu ser det lite märkligt ut men jag har förhoppningar om att det ska bli bra när det blir klart. 

Utan början, utan slut

Dagarna flyter ihop till en lång sträcka utan något som på allvar särskiljer en dag från en annan.

Jag har jobbat hemifrån i flera veckor, det funkar oväntat bra men på något sätt blir arbetsdagarna lite lika de arbetsfria dagarna. Antingen sitter jag och jobbar med jobbsaker vid mitt skrivbord eller så sitter jag och syr, skriver eller ritar. Jag tillbringar alltid mycket tid vid mitt skrivbord, med eller utan jobbdator. Jag håller hårt på mina rutiner, börjar och sluta jobba vid exakt samma tid som vanligt, äter lunch vid samma tid som jag skulle gjort på jobbet. Att hålla mig till mina vanliga rutiner hjälper mig den här konstiga våren. Hur hanterar du vardagen just nu?

Jag har stickat en tröja av restgarner.

Yll o Tyll har alltid en pågående sticka tillsammans-aktivitet i sin Facebookgrupp. De bjuder på ett mönster åt gången och just nu är det tröjan Majsan. Den är stickad i Sandnes Line, en bomull-lin-viscoseblandning, och jag hade turen att ha några restnystan ljusblått, blågrönt och grått från andra projekt. 

Modellen är enligt mönstret helt rak men jag är inte helt rak i min modell så jag gjorde tröjan lite utsvängd genom att öka 2 maskor i var sida vart sjunde varv från midjan och neråt. 

Det blev en jätteskön tröja att ha de dagar det är ganska varmt. 

Igår kväll började jag sticka en liten filt av restgarner, det är tydligen restnystanen som lockar mig mest just nu. Det ger en särskild sorts tillfredsställelse att använda det som blivit över, det som är kvar, det som inte hör ihop med något annat. 

Kanske är kopplat till turbulensen i världen som gör det.

Jag bloggar inte så mycket, saknar liksom ord och mening just nu. 

Vill du kan du följa mig på Instagram, där blir det bilder och några ord lite oftare. AnetteMCL heter jag där. Du behöver inte ha ett eget Instagramkonto för att titta, däremot behövs ett konto om man vill kommentera, gilla eller skicka meddelanden.

Den här bilden la jag upp igår kväll, när viken var stilla och tallarna brann.

Annandag påsk

Årets påskhelg är snart till enda och nog har det känts som en konstig helg. Vi har tillbringat helgen för oss själva, som så många andra. Det har varit lugnt och skönt men också tomt. Kan den här pandemin ta slut nu, tack. Jag får stresspåslag varje gång jag hör eller läser nyheter, hjärnan har inte vant sig.

Påskgummorna får stå framme veckan ut tror jag, de lyser så gult och fint på spiselkransen.

På stickorna är en tröja i Sandnes Line. 

Mönstret heter Majsan och är från Yll o tyll. Just nu är mönstret gratis i deras facebook-grupp. Jag hade några restnystan Line från andra projekt och de kommer precis räcka. Hoppas jag.

Jag har också påbörjat det tredje och sista blå broderiet. 

Det kommer bli en fin trio.

Rensa och röja

Den här grå och blöta så kallade vintern känns det som om jag vandrar i gyttja. Det är tungt, tar tid och jag kommer liksom aldrig fram till punkten när det känns lätt, ljust och motståndsfritt fast den här veckan har helt klart innehållit några fina ljuspunkter. 

Förra veckan drog jag igång ett rens- och röjprojekt och äntligen börjar det mesta komma på plats igen. Tänk att det alltid måste bli jättestökigt innan det vänder och blir bättre när man röjer och rensar. Även om man är förberedd så tar det nästan all kraft att fortsätta när man lyckats stöka till värre än det var från början. Pust. 

Idag har jag tagit mig tid att läsa och rita lite, skönt för själen att vila bland ord och fantasiblommor. 

Förra helgen rensade jag ut lite restgarner och annat som jag inte trodde jag skulle använda. Nästan direkt var jag i påsen och plockade upp ett nystan Cascade 220 Heather, rester från en kofta jag stickade för flera år sedan, för garnet ville bli en liten tröja och en mössa. Så kan det bli när man rensar! 

Tröjmönstret heter Flax och är ett gratismönster på Ravelry, gjort av Tin can knits. Jag gjorde storlek 1-2 år. 

Den lilla mössan är en Garter ear flap hat, också det ett gratismönster, från Purl Soho. 

Bra utdelning av garn som var på vippen att skänkas bort eller kastas. 

Islander

En tröja i ull kan vara det bästa plagget. Som en trygg hamn, en varm famn, ja ni som vet ni vet.

Jag är så glad för min Islander. Eli/Skeindeer Knits har gjort mönstret och 

jag har stickat i grå Rauma Finull och flerfägat Karamellgarn från Östergötlands ullspinneri. 

Jag har gjort en del modifieringar för att tröjan skulle passa mig, t ex gjorde jag ökningar i sidorna från midjan och neråt, tröjan är stickad uppifrån och ner enligt mönstret. Jag gjorde enfärgad resår i ärmar och nederkant i stället för randig och i halsringningen gjorde jag en I-cord i stället för resår. Jag valde ett flerfärgat garn som i vissa partier har låg kontrast till det grå och jag är så nöjd med hur det blev. 

Det var en rolig stickning, i början riktigt utmanande men tre steekar och förkortade varv för att forma halsringningen, samtidigt som det var flerfärgsstickning men när väl halsringningen var formad var det bara att sticka på. Jag klippte upp steekarna i hals och ärmhål utan att sy ett enda stygn, ullen är tillräckligt sträv för att hålla alla maskor på plats. Jag har tvättat tröjan på ullprogrammet i tvättmaskninen och inte en enda maska har gått upp av den behandlingen.

En tröja att trivas i.

Morr

Islander

hänger på en galge. Alldeles jämn och fin efter blockningen men jag har fortfarande inte provat den. Idag har inte varit en bra dag att ta på en ny tröja. 

Min högra axel värker. Det är inget nytt men det har varit bra under en längre tid så det känns som ett mycket ovälkommet återbesök. Senast axeln bråkade gick jag till sjukgymnast och fick flera övningar, det är nog bäst att sätta igång med dem igen. I vilket fall som helst kan jag inte sticka klart min tistelsjal, vilket jag hade planerat att göra. Den är alldeles för tung att hålla i och det är så många maskor per varv att arbetet inte flyter utan att man drar eller föser arbetet framåt. 

Kanske är det artros i min axel, läkaren trodde det senast hon undersökte den, kanske är det något annat. Oavsett orsak så är det motigt när kroppen gör ont så jag sparar tröjprovningen till en bättre dag.  

Återstår alltså att klappa en katt

eller två  

eller tre.

Avbrott

Nej, vi har fortfarande ingen snö men när vi hade det passade jag på att ta några bilder på ett par vantar jag teststickade under hösten.

Mönstret är från Stickamera och heter Avbrott.

Jag stickade i Stickameras eget garn, SKeW no 1 i färgerna Granskog och Lyckofärg.

Garnet är ljuvligt ullgarn, perfekt för vantar. 

Vantarna har dubbel mudd, en lettisk fläta och flerfärgsstickning över hela vilket gör dem varma och sköna. Mönstret ingår i en mönsterkollektion för 2020.

De senaste dagarna har jag stickat på min Islander och nu är den äntligen färdig. 

Nu ska den bara torka, sen har jag en härligt varm vintertröja.