Gråhäger in memoriam

Inte alltid lika kul i naturen. Den döda gråhägern låg i bäcken, huvudet ner. Jag fotograferade den mest för att bilden kan förklara nästa. 

Står på vägen mellan bäcken och kan inte backa längre. Så nära en gråhäger! Vad vi ser på bilden är nämligen vad jag såg i sökaren. Kanske 4 meter bort. Undrade varför den släppte mig in så djupt i respektavståndet? Nu undrar jag inte längre. Fågeln måste varit sjuk. Bara ett par dagar skiljer fotona åt.

 

Här i sin krafts dagar. Jo, jag är säker på att vi ser samma individ? Den fiskade ju på säreget ställe. Bäcken här bara metern under fötterna. 

Vad?

Fler vårtecken : Idag tyckte jag mig höra ett välbekant drillande. Avancerade sakta framåt och - där! Och där igen! Visst är det sånglärkor, vårens första. Plötsligt var de överallt, även på angränsande områden. Rena invasionen, på min ära... Långt borta från kameran fick jag något slags bild som kanske i sinom tid flyter upp på bloggen.

Över till något helt annat. Där jag gick längs åkerkanten såg jag tre rovfåglar kretsa över något. Detta något visade sig vara, ja vadå?

På avstånd tyckte jag mig skönja ett vildsvinsöra, men hemma vid redigeringsbordet kom istället ovanstående upp. Kolla klorna! Och jag som aldrig trott på de där skrönorna om sönderbitna skor och fötter innanför. Om nu tänderna svarar upp till tassarna, förstås.
Grävling, således. Ovanligt att rovdjur bryr sig om dessa som inte sällan trafikdödade får ligga veckovis utan synbar åverkan. Kanske gladorna trodde som jag att det vankades vildsvinsgott?

Får man kräkas för en liten stund?

Vistas i naturen är tyvärr inte enbart skojigt, uppfriskande. Eller välj själva några av de attribut vi vanligtvis använder för att beskriva läget därute. Bilden nedan har jag funderat över ; vad har hänt här? Har fågeln - gråtrut?, mås? (kanske ID-bestämningen för en gångs skull inte är det viktigaste här) - olyckligtvis kraschat med taggtråden? Eller är det något annat vi ser här? På tal om taggtråd, förresten. När ska den förbjudas!? Den må ha varit effektiv i krig, men nu säger jag som spanjorerna : Basta!

I det virrvarr av döda fjädrar,broskstycken och vävnader jag ser, verkar det som taggtråden träffat och naglat fast fågeln i dess stjärt. Hade den flugit in i döden borde skador på huvud, bröst/mage, ben/fot uppstått där?! Istället ser det i mina ögon ut som fågelkroppen hakats på tråden post mortem. Förhoppningsvis. När livet redan flytt. Av vem då? Om man med öppna ögon och öron tar in somliga människors bekymmer kan störd nattsömn, uppätet utsäde, fåglars föroreningar mm lätt pejlas in. Kanske en individ trött på sådana olägenheter har utfört det grymma dådet ovan. Som ett slags totem : Håll er borta från mig!
Orimligt antagande ? Skulle inte tro det. I flera år arbetade jag med en annars helt vanlig familjefar. Men han avskydde katter. Såg han något sådant djur längs/på vägarna var han inte sen att försöka köra över det. Bara sådär. På nätet diskuterade vidare en samling trädgårdsälskande kvinnor bästa sättet att avliva de rådjur som kalasat på blommorna. Det finns säkert massor med liknande historier att berätta, men nog nu.