Småfågel !

Så himla trevligt att åter kunna presentera skäggmes från hemmavattnet ! Det är många månader sen det senast begav sig.

Kungsfågel, samma område. Hart när omöjlig att få att sitta stilla. Den här gav mig någon sekund.

Betydligt mer samarbetsvillig är gärdsmygen som t o m poserar därute i skogen.

 

Här behövs hjälp för fågel ID. Sångare, kanske löv- ? Orädd i alla fall och trevlig bekantskap.

Rödhaken, kanske den tuffaste av dem alla. Inga som helst problem att fotografera. Inte ens inramad av trävirket.

Gärdsmyg smyger och sjunger

Inne bland skuggor och punktvisa högdagrar pilade en liten varelse från gren till gren. -Stanna, stopp! Så hann jag tänka medan slutaren arbetade på ynka 1/125 sekund. 

Och se ! Gärdsmygen valde att stanna upp på ett solbelyst ställe och försäkrade mig om ett par skarpa bilder. 

Och sen...

...drillade den på som aldrig förr. Wagners mästersångare har funnit sin like! 

Småfågel !

 

Nog märks våren är på väg. Inflödet fåglar allt större, mer varierat.

Tänk att en så liten fågel kan avsätta så mycket känsla ! 

Varfågel hukar i blåsten, gärdsmygen spanar in över sina sjövinningar ( översätts som översvämningar ). Ännu råder rekordhöga vattennivåer härnere.

Vinterdagar !

Det har varit vinter. På riktigt. Minusgrader flera dagar i rad plus hyfsat med snö och t o m påfyllning av den vita varan. Inget vi skåningar annars är bortskämda med.

Har varit ute varje dag - så klart - och fångat fåglar på bild. Det har inte varit svårt. Tvärtom har djuren samarbetat än bättre än vanligt.

Kråkan pulsar fram i snön. Bara en sån sak.

Gärdsmyg och rödhake på samma strå ? Faktiskt inte, inte alls på samma plats. Men ser bedrägligt likt ut.

 

Ingen vinterdag utan rovfågel. Gladan fann sig väl tillrätta på staketstolpen. Livet leker...

Fåglar om våren

Efter många års fotograferande i samma trakt börjar man nu något greppa ordningsföljden i flyttfåglars inflöden. Allt händer fort. När man skådat en art väntar nästa redan runt hörnet.

 

Nyanlända som svarthättan blandar sig snart med övervintrare. Alla lika positiva inför vårens bestyr.

Den ultrabräckliga grönbenan - åtminstone ser den i mina ögon väldigt sårbar ut - körs gång på gång bort av alla andra fåglar och får så klart de sämsta reviren. Av vilka jag räknar närmast vägarna som ett. Vilket i sin tur skapar goda fotomöjligheter. Ägretthägrar har stannat kvar hela vintern och måste hårt ha drabbats av denna årets upplaga i Skåne. Liksom fisktärnan lite ovanför kom snart även skräntärnor på besök. Sjöns småfisk varnas härmed!!

 

Ett par ständiga följeslagare vid sjösidan senaste månaderna är sävsparv och storskarv. Som fotograf kan man räkna med dessa. Trevligt medan man väntar på annat högvilt...

Höstfåglar vid min sjö

Aldrig roligt att ta farväl av sommaren. Tröstar mig med att hösten nästan är än vassare.

De minsta fåglarna är nog de charmigaste. Ungdomar tuffar till sig, färger glöder. 

Inte så mycket av vare sig färg eller charm, men de största skapar ändå nerv och närvaro. Några sekunders "samvaro" med havsörn på nära håll är given pulshöjare.

 

Skuggor förlängs, kontraster stärks. Fukt på hårda ytor glittrar, högdagrar styr exponeringen. Lite som gamla tiders fotograferande med diafilm. För de som kommer ihåg den epoken. Det känns redan länge sen...

Liten, kaxig (1)

Fick närbilder på en i dessa vassmiljöer kanske inte så vanlig fågel.
Träffar normalt på den i skogsområden. Särskilt avhuggningar som så smått börjar hämta sig igen. Med mycket ris och grenar i virrvarr att plocka mat från.

Men käcka gärdsmygen finner sig uppenbart väl tillrätta även i Tåkerns enorma vassbälten. Likt skäggmesen kommer den gärna fram och sjunger nån trudelutt på stolpar och räcken. I alla fall detta år. Kan inte minnas jag fotograferat dem där tidigare.
Fotograferade från c:a 5 meter.

Snart mot ljusare tider.

Vanligtvis svårupptäckt blev denna gång dess motsats.
Som jag upplever gärdsmygens habitat verkar fågeln gilla sitta på lågt växande grenar, i sly och oftast i skugga eller mörker.
Nu istället uppflugen i närmsta träd, mot ljus bakgrund. Vilken skillnad!

På platsen för fotot saknas verkligen inte vare sig mörkret, slyet eller låga grenarna. Fågeln kanske ville komma upp och andas frisk luft som omväxling?

-Blir det bra så här, fotografen?

Sån charmig lustigkurre. Fotograferad i djupa skogen för några veckor sen.