-Pust !
Dags ta siesta efter denna kolossalmåltid.
Jag har inte sett vildsvin på flera säsonger, annat än på långt avstånd. Spåren efter dem går ju däremot ofta fram ända till vägkanten, så särskilt oroliga för oss människor är de inte. Här höll jag bytet av en duva under bevakning i hopp om att den skyldige - ormvråken - skulle komma tillbaka till sitt byte. Istället dök suggor med kultingar upp. I hög fart korsades vägen och detta skott blev det enda hyggliga.
När jag samma dag letade efter denna ovanstående fågel...
... fick jag också ett helt annat fototillfälle i form av minken i bäcken. Så nära att man undrar om den varit tam nån gång. Nåja, även de vildaste bland djur kan ju nån gång låta sig fotograferas innan de tar språnget...
Först putsar vi till fjädrarna...
...sen går vi på jakt.
Försiktigt, försiktigt. Gör man sig liten (läs mindre) ökar chansen till fångst. Dessutom får fotografen på plats därborta på plattformen kanske plats för hela fågeln i samma bild. Ovanstående foton är ju i princip obeskurna.
Ahhh..! Liten fångst, men god ändå. Men mättnad vill nog inte riktigt infinna sig. Den här fågeln behöver jaga ett bra tag till.
Här i alla fall en som backat ut ur skuggan. Hanen som fanns intill har försvunnit i lågdagrarna. Ett pris man får vara villig att betala. Eller stanna hemma.
Hallå ! Inga småfåglar på bloggen utan mig !! Här landar den så fint på trävirket.
Betydligt mer samarbetsvillig är gärdsmygen som t o m poserar därute i skogen.
Här behövs hjälp för fågel ID. Sångare, kanske löv- ? Orädd i alla fall och trevlig bekantskap.
Rödhaken, kanske den tuffaste av dem alla. Inga som helst problem att fotografera. Inte ens inramad av trävirket.
Ägretthäger flyger in...
... och vill illustrera det vi elever i skolan en gång fick lära oss om tyngdlagen kanske inte var helt sant : Se, jag kan visst stå på vattnet !
Kolla nu ! För varje nedåtriktad kraft måste lika stor uppåtriktad dito tillföras, inte sant ? Gäller visst för alla utom ägretter !
Här några tranor på ingång. Just det, skulle ha förklarat mig. Dessa två och följande bilder är inte från nutid utan när de flög på andra hållet, i våras. Tveksamt om de tar samma rutt men hoppas kan man ju.
De här är från Tåkern, Östergötlands pärla. Åtminstone skiner den ibland men kanske inte så lyskraftig för mig denna gång. Några ladusvalor höll mig i alla fall sällskap med sitt kivande om plats.
Juveniler, överallt juveniler...
...här några till...
Avslutar diversekavalkaden med denna underbare lille vägvisare, juvenil även den !
Hösten börjar smått närma sig, kan knappt vänta.