Det vackraste landskapet

Jag vet nog ingen vackrare plats på jorden än norra Colorado. 
Det är inte bara bergen mot horisonten - dimgrå, mjukt blåa eller kritvita.
Det är färgerna, öppenheten, slätten som känns lika vid som havet när man kommit bort från horisonten. Himlen som öppnar sig, molnformationerna och stormarna som sveper förbi. Ljuset, soluppgångarna, solnedgångarna, tystnaden, antiloperna, lärkorna, hökarna. Mest av allt är det landskapets skoningslösa skärpa - gräs som torkats, träd som stormar slitit upp och som vind och vatten har grånat.  Bergskedjor som rovdjursskelett. Djuret är dött sen länge och har plockats rent av asätare och insekter.  Bara de solblekta benen finns kvar - men tänderna är fortfarande knivskarpa. 

Få andra ställen är heller så sönderslitna eller överexploaterade som den delen av USA. Naturgasboomens upp- och nedgångar har förvandlat delar av slätten till ett gigantiskt industrilandskap. Gräsvidderna har blivit soptippar, uppslitna sandhål, övergivna byggnader, gas- och oljepumpar, lastbilar, containrar. Alkohol, stora bensinslukande monstertrucks och pistoler som kultur och en del av Vilda Västern-myten. Gammal västern-landsbygd och ny industri. Områden med fattigdom, förtvivlan och hemligt missbruk och rika liberala områden där man återvinner, källsorterar, bygger grönt och kör hybrids. 

I Colorado bor Gud granne med djävulen, beroende på vart man väljer att vända blicken.  Skönheten finns sida vid sida med sorgen, smärtan.

Det mesta av veckan har som sagt gått åt till världsliga ting.

Vi har till exempel köpt bil. 

Jag har kört bilen hit och dit (den här vägen har jag kört hundratals gånger men nu var det fem år sen eller mer...).

Jag har rättat uppsatser (fast inte tillräckligt många...).

Vi har även gått på ett par promenader - solen kom fram och jag hittade knoppar och vårblommor. 

Och en eftermiddag satt jag ett par timmar i solen på en stol och läste.

Nu är jag tillbaka i San Diego igen. Jag har hämtat hem hundarna - den ena ligger hoprullad och sover på mattan och den andra - den nervösare - försöker återhämta sig ute i köket. Dags att förbereda för imorgon och försöka landa i den här tillvaron igen.