1. En gång arbetade jag som sällskapsdam åt en gammal aristokratisk dam med ett mycket berömt familjenamn. Jag var sjutton år. Hon bodde på en sommarstuga utanför min hemstad och hennes familj ville inte att hon skulle vara ensam i huset hela sommaren så hon annonserade efter hjälp i lokaltidningen. Sommarstugan var i själva verket ett gammalt arrendetorp till en av herrgårdarna i trakten. En magisk plats. För att komma dit körde man genom en mörk skog av lärkträd som öppnade sig mot en glänta där syrener och stora hallonbuskage kröp över gråberget framför torpet. Torpet självt var från 1700-talet. Väggarna där var täckta av bokhyllor fyllda med böcker - hennes framlidne man hade varit historiker. I den miljön levde hon sin sommardröm. Vi hämtade färsk mjölk med gräddig yta hos grannen om morgnarna, tog promenader och skötte trädgården. Hon dikterade sina memoirer som jag skrev ner. Vi lyssnade på klassisk musik och hon försökte minnas vem kompositörerna var till styckena vi hörde. Men ju längre jag stannade desto mindre idylliskt kändes det hela. Torpet var fullt med spöken, hjärnspöken och demoner. Min arbetsgivare pendlade våldsamt i humöret och hälsan och var dessutom svår hypokondriker. Mina sjuttonåriga nerver och min diplomatiska förmåga sattes på hårda prov. I slutet av vistelsen blev jag utslängd, en vecka tidigare än planerat. Hon hade en plan att få sin son med familj att stanna hos henne där på sommarboendet. Argumentet hon ville använda var att hon ju inte kunde vara alldeles ensam där. Jag for hem, förvirrad och omtumlad men djupt påverkad av hela upplevelsen. Det tog mig lång tid att få rätsida på den sommaren.
2. En annan sommar organiserade jag ett arkiv på länsstyrelsen i min hemstad. Arkivets innehåll skulle överlämnas till riksarkivet men det var i sånt kaotiskt tillstånd att de tyckte det behövde städas upp först. Han som länge varit ansvarig för det här arkivet men nu avlidit var periodare. Man såg i arkivlängorna när hans drickande blivit värre för då blev kaoset också större. Sen kom det ett par hyllmeter då allt var iordning och sen började systemet rasa samman igen. Jag fick höra att när han fortfarande arbetade där brukade han dessutom gömma reservsprit och tomflaskor mellan hängmapparna. För att öka kuslighetsfaktorn låg arkivet nere i ett av länsstyrelsens gamla skyddsrum. Det hade mycket damm, tjocka betongväggar, höga trösklar och en tredubbel ståldörr med en stor ratt som gnisslade när man vred den. Där hade den här arkivarien alltså suttit och supit och ordnat papper i 30, 40 år. Tur att jag inte har något emot att vara ensam - och inte var rädd för spöken. Iallafall inte arkivspöken.
3. I Tyskland var jag hushållshjälp och barnvakt (au pair) i en bayersk by sommaren -94 för att bättra på min tyska. Det var som att leva i Bullerbyn. Jag och tvååringen jag såg efter tog promenader med skrindan till körsbärsträdgården på utkanten, plockade körsbär och åt lika många som vi plockade. Alla grönsakerna kom från min arbetsgivares köksträdgård. Brödet var hembakat eller från bageriet om hörnet. Köttet från den egna produktionen - de hade grisar. Slaktaren kom till huset. Jag och tvååringen satt i köket med fingrarna intryckta i öronen för att slippa höra grisen skrika. Korven gjordes på gårdsplanen. När de var klara, när de kokade köttresterna i en stor gryta i källaren, stod vi allihopa därnere och åt dem från trätallrikar med bara lite salt på. Det färskaste kött jag nånsin ätit. Jag extraknäckade på hotellet i byn också. Ägaren - Doris - var bara några år äldre än mig. Skalade potatis och bäddade sängar för att tjäna en slant som vi sen gick ut för om kvällarna. Jag hade inte lärt mig dricka öl än - drack cola och rom och sen smakade jag körsbärslikören som den trakten var berömd för. Det enda problemet med det här jobbet var att jag upptäckte på plats att de inte alls talade högtyska utan en bred dialektal "fränkisch." Jag minns att jag satt vid köksbordet den första kvällen och tänkte "dom har lurat mig! Det här är inte tyska." Som tur var kunde de byta till högtyska när det behövdes, alla utom farfarn i familjen. Honom lärde jag mig aldrig förstå.
Jag har haft fler intressanta jobb men de får jag berätta om en annan gång. Vad är era mest intressanta jobb eller sommarjobb?
I nutiden plöjer jag vidare genom mina uppsatser. Det går framåt, men långsamt, långsamt . . . idag tog vi en time-out och åkte till stranden. Jag tog ett midvinterdopp. Imorgon är det Vintersolstånd! Sen vänder vi mot ljuset igen hörrni.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar